Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Det folkliga reformkrafvet - 5. Rösträttsreformen 1832
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSREFORMEN 1832.
23
Folkets motstånd mot regeringstyranniet måste bli
svagt så länge kriget varade, men så snart fred inträdde
1815 uppvaknade den demokratiska rörelsen åter. En tid.
af svårt industriellt betryck följde med hungerrevolter och
en fruktansvärd arbetslöshet. Reformmöten och
reformföreningar föranstaltades öfverallt i landet, och den
reaktionära regeringen satte åter tvångslagar i värksamhet
mot folket. Den mäst bekanta händelsen från dessa års
rösträttsagitation är husarers och beridna yeomens anfall
mot ett massmöte af reformvänner utanför Manchester 1819,
då elfva personer dödades och mellan fyra och fem hundra
sårades. Arbetarna i de stora industridistrikten började
i hemlighet väpna sig och öfva militärexercis för att med
vapen i hand eröfra medborgerliga rättigheter, ty hoppet
att få hjälp af de aristokratiska »folkvännerna, syntes
mer aflägset än någonsin. Samma år hade ett moderat
rösträttsförslag blott förmått samla omkring sig 58 röster
i underhuset. Ty whigs hade då hopp om att snart komma
till makten och därmed svalnade deras rösträttsvänlighet
af. Ett protestmöte mot massakern vid Manchester
samlade i London 100,000 demonstranter, men whigs lyste
med sin frånvaro. Och de gjorde i parlamentet endast
lamt motstånd mot de tvångslagar som samma år antogos
och som gjorde behandling i tal och skrift af politiska
frågor nästan lika farligt som det varit efter 1895. I
början af 1820 föreföll det skarpa iakttagare som om ett
blodigt inbördeskrig stod för dörren men mot slutet
af året inträdde ett långt skede af blomstring i handel
och näringar, det häftiga missnöjet lade sig, och det
stillestånd i striden mellan parlamentet och de rösträttslöse,
som nu tog sin början, räckte till 1830, då den afgörande.
striden begynte.
5. Rösträttsreformen 1832.
Som en frisk bris efter långvarigt kvalm flög
underrättelsen om franska julirevolutionen 1830 öfver Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
