Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Rösträttsreformen 1832
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
DE ENGELSKA RÖSTRÄTTSREFORMERNA
I England slogo de återvaknade frihetsidéerna ned i en
god jordmån, hvarur rösträttsagitationen snabbt växte upp.
Ett svårt ekonomiskt betryck hade skapat oro i landet,
hvarom debatterna i underhuset redan burit vittne, och
i juni månad hade den afgjorde rösträttsmotståndaren
Georg IV aflidit och lämnat tronen åt Vilhelm IV,
hvilken var känd som en vän af en moderat rösträttsreform.
Whigpartiet, som nu i ett par årtionden varit utestängt
från makten, började åter hoppas, men deras förnämste
motståndare, den hårde, osympatiske hertigen af
Wellington, satt ännu som regeringens chef, oförsonligt fientlig
mot alla reformkraf och beredd att med blanka vapen
hålla rösträttsagitationen nere. Det var känt i landet att
han förklarat, att ensamt hans regemente skulle kunna
hålla » packet i London i tygeln. Och reformvännerna
hade tills nu icke tviflat därpå, men underrättelsen om
parisarnas hjältemodiga tredagarsstrid mot trupperna och
fullständiga seger, som icke följdes af några oordningar
och våldsdåd, fyllde deras bröst med nytt hopp och ny
entusiasm. En ordnad, målmedveten folkresning började
framstå för de radikala engelsmännen som en ganska god
utväg att genomdrifva en rösträttsreform. De upptäckte,
något som nu alla revolutionärer veta, att den svåraste
stötestenen för en folkresning i en större stad är bristen
på tillförsel af födoämnen och att, om sådan organiserades,
en revolution i det stora London ej skulle kunna kufvas.
Samtidigt som det engelska folket genomträngdes af denna
nya anda, höllos allmänna val till underhuset, och under
den rådande upphetsningen vunno reformvännerna
betydande framgångar. Alla kände på sig, att
rösträttsrörelsen kommit in i ett nytt läge.
Den 2 november 1830 öppnade kung Vilhelm sitt
första parlament med ett trontal, författat af Wellington,
hvilket gaf anstöt i hela landet och i underhuset genom
sina antydningar om att England skulle blanda sig i den
pågående upprorsrörelsen i Belgien för att »återställa
ordningen» i detta land, något som gifvetvis skulle haft till
följd ett nytt krig med Frankrike och en ny
reaktionsperiod. Än mera utmanande mot folkmeningen var
Wellingtons förklaring samma dag i öfverhuset, att det engelska
representationsskicket icke kunde förbättras, ja, att han, om
han hade i uppdrag att utarbeta ett representationsskick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
