Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Rösträttsreformen 1832
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSREFORMEN 1832.
25
för ett nytt land, visserligen ej kunde hoppas åstadkomma
ett så fullkomligt system som det engelska men dock
skulle sträfva att så mycket som möjligt efterlikna detta
oupphinneliga ideal. Några dagar senare blef ministären
slagen i underhuset och whigpartiet kom till makten med
den gamle rösträttsvännen lord Grey som premiärminister.
De hade försiktigt underlåtit att lofva något bestämt i
afseende på rösträttsfrågan, under vinterns lopp föreslogo
de flere reaktionära åtgärder, men till reformvännernas
glädje framlade de i mars 1831 det reformförslag, som
med få ändringar blef lag 14 månader senare och som
gjorde slut på det ruttna aristokratiska systemet i England.
Dessa fjorton månader voro fyllda af den våldsammaste
politiska upphetsning, som ett folk någonsin upplefvat
utan att gripa till revolution.
Ett nytt ljus har kastats öfver denna upprörda tids
händelser genom de senaste åren offentliggjord
memoarlitteratur, som visar, att striden nästan var en tvekamp
mellan två män, så olika hvarandra som möjligt till
åskådning och samhällsställning. Den ene var toryismens fasta
borg hertigen af Wellington, den andre reform vännernas
organisatör »den radikale skräddaren vid Charing Cross »
Francis Place, en man, som från daglönare arbetat sig
upp till en burgen ställning, som af Bentham bibringats
en grundlig politisk bildning och som kanske hade större
praktisk erfarenhet af politisk organisation än någon
samtida. Ministrar och lorder likaväl som arbetare ur
reformlägret kommo till hans bibliotek innanför skräddarebutiken
för att mottaga order och råd, för att få motioner,
resolutioner och lagförslag uppsatta. I det fälttåget dukade
Napoleons besegrare under. Den ännu 1902 lefvande
gamle radikalen Holyoake, som besökte Place under dessa
dagar, berättar, att de båda motståndarna en gång
träffades personligen. Place gick nämligen en dag i spetsen
för en deputation af fyra arbetare upp till hertigen för
att påyrka nödvändigheten af en reform. Hertigen
svarade på sitt kärfva, osympatiska sätt: »Jag förmodar, att
ni, karlar, veta, att jag är ansvarig för ordningens
upprätthållande. Jag vet hvad jag har att göra. Ni kan gå.»
Men när de kommit till dörren, ropade hertigen: »Kom
tillbaka». Fruktande att bli arresterade, tvekade de, men
hertigen, som tycktes ha tagit intryck af deras manliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
