Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Reformerna 1867 och 1884 - 7. Den engelska demokratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ENGELSKA DEMOKRATIEN.
35
Gladstone framlade den tredje reformbillen 1884, betonande,
att jordbruksarbetarnas »mogenhet» gjorde deras politiska
omyndighetstillstånd otidsenligt, opponerade sig de
konservativa visserligen mot förslaget, men endast på den
grunden, att radikalerna vägrade taga en ändring i
valkretsindelningen i betraktande. Den enda underhusledamot,
som principiellt motsatte sig en ytterligare
rösträttsutsträckning (Goschen), framhöll därvid uttryckligen, att han stod
så godt som ensam om denna sin opposition, ej blott i
parlamentet, men i hela landet.
Genom reformen 1884 utsträcktes städernas » hushålls»-
rösträtt till landsbygden, och dessutom gafs rösträtt åt
logerare, som betala 180 kr. om år i hyra för omöblerat
rum. Omkring 2,000,000 nya valmän skapades genom
denna reform, och något öfver 16 procent af befolkningen
har numera rösträtt (mot omkring 6 procent i Sverge).
Af största betydelse är den följande året genomförda nya
valkretsindelningen, som, ehuru ej fullt tillfredsställande,
dock skapat någotsånär lika stora valdistrikt. Om vi
härtill lägga, att en lag om hemlig omröstning vid
parlamentsval antagits 1872, så se vi, att af kartisternas » sex
punkter» ej mindre än fyra nu blifvit förvärkligade. Blott
de två punkterna om årliga val och arvode åt
parlamentsledamöterna återstå nu. Den förra förfäktas nu knappast
af någon, men åtskilliga radikala och socialistiska
föreningar vilja förvandla valperioden från sju till tre år; den
andra punkten har ännu varma vänner bland Englands
radikaler.
Det häftiga motståndet i lordernas hus mot
rösträttsreformen 1832 upprepades ej 1867 och 1884. Lorderna
nöjde sig med att angripa detaljer i de senare förslagen
men godkände, om ock motvilligt, deras princip att gifva
medborgarrätt åt alla »mogna» myndiga män.
7. Den engelska demokratien.
Reformen 1867 betydde demokratiens införande i
England. Denna utvecklingsprocess är ingalunda afslutad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
