Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Den engelska demokratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
DE ENGELSKA RÖSTRÄTTSREFORMERNA.
med reformen 1884. Det är blott de största yttre skrankor
na mot folkets fulla förfogande öfver nationens makt och
produktionsmedel, som därigenom nedrifvits. De
demokratiska principerna voro ännu ej tillämpade på
kommunalförvaltningen. Stadsfullmäktiginstitutionens skapande 1833
med lika valrätt för alla skattebetalare var blott första
steget till de genomgripande kommunala reformer, som
först för några år sedan genomförts men ännu ej på långt
när brakts till jämnhöjd med demokratiens fordringar.
Ännu efter 1832 har England bevittnat en utsträckning
af de kungavalde » fredsdomarnas » administrativa
myndighet, hvarjämte lagstiftningen vid upprättandet af nya valda
lokala myndigheter sträfvat att gifva inflytande åt
valmännen i den mån de bidragit till skatterna. Emellertid
har genom de viktiga kommunallagarna af 1888 och 1894
de aristokratiska fredsdomarnas förvaltande myndighet
nästan helt och hållet öfverflyttats på landsting (county
councils), distriktsråd (district councils) och sockenråd (parish
councils), valda genom allmän och lika rösträtt.
Aristokratien är afsatt från makten i de centrala och de lokala
styrelserna, och principen en man, en röst tillämpas vid så
godt som alla val. Äfven kvinnliga householders» ha
rösträtt vid kommunala val.
Genomförandet af den politiska demokratien 1867
betydde att formulerandet af politiska program flyttade
från parlamentspartierna till valkretsarna och till de inom
dem bildade partiorganisationerna. Underhusledamoten
upphörde att vara representant och blef delegerad. I
viktigare frågor måste han rösta som valmännen önska eller
nedlägga sitt mandat - en teori, som vi redan tidigt
under frihetstiden möta i Sverge i den så kallade
»principalatsfrågan» och som höll på att kosta den klyftiga
uppfinnaren, köpmannen Springer lifvet. Med de långa
engelska valperioderna kunde en sådan tolkning af
förhållandet mellan väljarna och den valde icke undgås.
Tendenser i denna riktning hade naturligtvis tidigt yppat
sig i England, men med de före reformen 1832 rådande
valbestämmelserna hade allmänna meningen alltför litet
inflytande på underhusets sammansättning för att sådana
åsikter skulle kunna göra sig gällande. Men de
framställdes dock äfven under 1700-talet och bemöttes redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
