Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - guilty ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hessian-fly
F Talspråk. 556 P Lågt språk.
hibernaculum
sin oskuld; to be proved to stand
vara öfverbevisad om brottslighet, vara
dömd saker, vara för vunnen (of, till),
gilimbard gim’bard, s. se Jew’s-harp.
guinea, gin’i, l. s. (gammalt) mynt af 21
sh.; numera en Summa af 21 sh, SS.
räknc-enhet, ~-dropper, 5. »penningtappare»
(ett slags bedragare).
Guinea, gin’l, 2. S. pr. Guinea(kusten i Afrika),
(i foij. sms. (g)~.) ~-C0rn, se durrha. ~
-fowl, 5. zool. pärlhöna (Numida meleagris).
~-grainS, se grains of paradise. ~-graSS,
S. bot. åkerhirs (ett storvuxet fodergräs,
Pani-cum maximum). ~-hen, s. se nu-fowl; si.
sköka, kurtisan †; ** flower, bot.
damspels-lilja (Fritillaria meleagris). ~-pepper, s.
bot. spansk peppar (Capsicum annuum);
äfv. negerpeppar (Habzelia æthiopica);
äfv. två arter Amomura; äfv.
cayenne-peppar. ’v-pig, s. zool. marsvin (Cavia
cobaja); si. sjökadett på Ostindiefarare.
~-worm, s. zool. hårmask, Gi^ineamask
(Filaria medinensis),
guiniad, gwin’jad, s. zool. gråsik (Coregonus
lavaretus).
guipure, fr., gipu’r, S. guipure(spets) (spetsar
öfverspunna med silke).
guisard, gi’zurd, s. Skoti. se guiser.
guise, giz, s. sätt, vis, bruk, vana; yttre
uppträdande, utseende, skick, hållning,
min; drägt, klädnad; täckmantel, mask
(under the ~ of)\ in the ~ of äfv. i form
af. -ur, s. mask, utklädd person is.
som går omkring utklädd vid jultiden
(»stjärngosse»),
guitar, gita’r, s. mus. gitarr,
gula, gü’lå, se gola.
gular, gu’lur, a, anat. svalg-,
gulch, gultj, s. sluka,re †; slukningf; svalg;
Am. klyfta, uttorkad älffåra, flodbädd;
va. † sluka,
gules, gulz, S. pl. her. rödt.
gulf, gulf, s. golf, hafsbugt, stor hafsvik;
svalg, afgrund äfv. wid.; strömhvirfvel.
malström ; Cambr. univ. si. »sump» vid examina;
va. uppsluka >j<; Cambr. univ. si. »sumpa»;
the (G)rv se följ. (G)~-Stream, S. pr. (med
best. art.) Golfströmmen. ~-weed, s. bot.
lång, flytande hafstång, Sargassogräs
(Sargassum bacciferum). ~y, -1, a. rik
på golfer ei. på hafshvirflar.
gull, gul, va. narra, lura; s. zool. mås
(La-rus); biid. lättlurad stackare, lättroget
kräk, enfaldigt våp; bedrägeri, knep.
^-catcher, s. en som »lurar bönder».
~er, -ur, s. bedragare, skälm. ~ery †,
-üri, s. bedrägeri, skoj.
gullet, gul’et, s. matstrupe; pip på en kanna;
vattenränna, dike; gatt, trångt hamn-
inlopp; kil (i en skjorta); ingeniör, urtag;
tekn. cylindrisk fil; tekn. krokig
uthuggning mellan sågtänder. ~-teeth, s.pl, jfr
ofvan tekn. vargtänder, ’ving, -ing, s.
ur-svängning; urtagning; sjö. gelning.
gulley, se gully.
gullibility, gulibil’iti, s. F lättrogenhet;
enfald. gullible, -’ibl, F lätt lurad,
gullied, gul’id, pp. af gully; a. försedd med
afloppskanal etc., jfr gully, s.
gullishf, gul’isj, a. narraktig, dum; orimlig,
gully, gul’i, s. (pl. -lies, -z) fördjupning,
ränna gjord af rinnande vatten, jfr gulch;
afloppsränna, dike, rännsten; gaiiertäckt
afloppsbrunn för upptagande af de fasta
beståndsdelarna i afioppsvatten, kloakbrunn; skoti. stor
knif; spår på spårväg, spårvägsränna;
va. urhålka, utgräfva is. om rinnande vatten;
vn. † rinna med buller, porla. ~-gut†, s.
storslukare. ^hole, s. öppning
hvarigenom en rännsten ei. d. uttömmer sig i
en kloak ei. afloppskanal, (mynning af
en) afloppsbrunn, jfr ofvan.
gulosity gulos’iti, 5. glupskhet.
gülp, gulp, va. häftigt svälja (äfv. ~ down),
stjälpa i sig; äfv. bild. svälja en lögn el. en
förolämpning; S. hvad som sväljes på en
gång, klunk, tugga; kräkning; ~ up,
kasta upp ur magen; at a i ett tag.
gum, gum, 1. va. skärpa, fila upp sågtänder,
gum, gum, 2. s. (ofta i 2>l.) gom, tandkött.
~-boil, 5. tandsvulst †. ~-rash, s. med.
se red-gum.
gum, gum, 3. s. gummi: va. gummera,
be-stryka med gummi; hopfästa ei.
uppklistra med gummi; vn. utsvettas gummi
el. kåda (särsk. ss. sjukdom hos träd); torka ihop
och blifva klibbig ei.seg som gummi,
becka sig om olja o. d.; blacTc nu, sour
tupelo-träd (Nyssa multiflora). ^-ammoniac, se
a—c. ^-arabic, 5. gummi arabicum. ~
-cashew, s. acajugummi. ^-dragon, se
tragacanth. ~-elaStiC, s. gummi
elasticum (kautschuk). ^-guaiaC, 5. guajakharts.
~-juniper, S. bot. kem. hand. s. k.
enbärs-kåda (af Callistris quadrivalvis). ~laC,
s. gummilacka. ~-resin, s. gummiharts.
~-sandarach, se nu-juniper. ^-senega|,
S. Senegalgummi (ett slags gummi arabicum, af
Acacia Yerek). ~-tree, s. bot. australiskt
gummiträd (Eucalyptus piperita m. fl.);
Am. se ofvan black gUTIl; Am. lok. ihåligt
träd; blue se under b. sms. o. jfr nu-wood;
red nu, Eucalyptus robusta. ~-W00d, s.
järnviolholts, australisk mahogni,
gummiträ (af Eucalyptusarter, jfr föreg.),
gumbo, gum’bo, S. i N. Amerikas sydstater, namn
på oclira, s. d. o.; soppa på ochra; ochra
tillagad o. serverad ss. »släpärter».
à: fate, å: far, a: fall, å: fat, å: f.ist, i: mete, è: met, à: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
