Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hot-chisel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hungry
>{< Mindre brukligt. 611 † Föråldradt.
hurry-skurry
smed. skrotmejsel. —-closet, s. litet
varmrum (t. ex. vid en spis för att hålla talllikar el.
mat-fat varma). —cockles, s. pl. se under cockles.
–COpperS, s. F »kopparslagare» (illamående
efter ett rus). —-flue, S. torkrum i färgerier
o. d. —gilding, s. eld-(bränn-)förgyllning.
–headed, se —-brained. — hOUSe, s. växt- |
hus som eldas, drifhus; tekn. torkrum
med hög värme (t. ex. i porslinsfabrik); † se
vid. bagnio; — plants, drifhusväxter. —
-livered, a. hetiefrad. —-mouthed, a.
hårdnackad, halsstarrig, bångstyrig. —
-pot, S. kokk. »köttlåda». —-press, S. tekn.
varmpress; va. varmpressa papper, tyg etc.
—-shoots, s. pl. bållar af knådadt
kolstybbe etc. brukade till bränsle. —-short,
a. rödbräckt järn. —-shot, s. art.
glödande kula (ei. kulor); afsigkommen,
lättsinnig människa; a. förslappad, klen.
—-spirited, a. af ett eldigt lynne. —
-spring, s. varm källa. —spur, s.
snarsticken, hetiefrad människa,
brushuf-vud; ett slags tidiga sockerärter; a.
(äfv. —spurred) uppbrusande, häftig,
hetiefrad. —-wall, s. vägg i drifhus o. d. SOm
uppvärmes medelst varmrör ei. d. —
-Water, s. hett vatten; oro, bråk,krångel,
tvistighet, missämja; — well, se följ. — i
-well, s. ångm. varmvattencistern,
hotch-pot, hotj’-pot (el. -potch, -potj), se
hodge-podge.
hotel, fr., hotel’, s. hotell,
hotly, hot’li, ad. med hetta; hetsigt, häftigt,
hotness, -nes, s. hetta; häftighet, het- I
sighet. !
Hottentott, hot’entot, s. pr. hottentott; ;
hottentottska (språket); vilde, barbar. I
—-bread, s. bot. Testudinaria
Elephanti-pes. —-cherry, s. bot. Cassine
Mauro-cenia. —-fig, s. i Kapkolonien en art isört
med ätliga blad (Mesembryanthemum
edule).
hotter, hot’ur, komp., hottest, -est, superi.
af hot.
houdah, hau’da, se howdah.
hough, héck, (1.) (håf), se hock 2.; (2.) † se hoe.
houlet, hau’let, se howl et.
hound, haund, s. hund is. i sms. ; numera is. [
jagthund; tekn. förstärkning på delar af
ett vagnsrede; sjö. kindback; sjö.
hummer (öfre, fyrkantiga delen af en stång); bild.
US-ling; va. hetsa hundar (on, på); jaga (med
hundar); drifva, egga (on, to, till); bild.
jaga, förfölja; to follow the —s, to ride
to —s, deltaga i (räf)jagt(er). —fish, se
dog-fish. —’s-berry, s. frukten af — S I
-tree, s. bot. röd korneli (Cornus sangui- ;
nea). —’s-tongue, s. bot. hundtunga (Cy- |
noglossum). |
hOUp, hop, se hoopoe.
hour, aur, s. timme; stund; pl. myt. hörer;
kat. kyrk. bönestunder (horæ)
återkommande på vissa timmar under dagens
lopp; böner som då läsas; an — and a
half , halfannan timme; an — of labour,
en arbetstimme,-en timmes arbete; låte
—S, äfv. nattvak, jfr ned. ex.; the small — s,
småtimmarna(ki. 1,2.3etc.); lohat’s the —?
hvad är klockan? to keep bad (låte) — s,
komma hem ei. gå och lägga sig sent, ofta:
föra ett oordentligt lif; to keep good
(early, regular) —s, komma hem ei. gå
och lägga sig tidigt om aftnarna, ofta-, föra
ett ordentligt lif; the clock has st?mck
the —, klockan har slagit timmen full;
after —s, efter arbetstimmarnas slut;
at (in) a good —, i en lycklig stund; —
by —, timme efter timme, hvarje timme;
by the —, timvis, på timme; timtals äfv.
se föij.; by the — together, by —s together,
i timtal, hela timmen (timmar) igenom,
flere timmar å rad (äfv./br — s together);
it is past the —. det är öfver tidén. —
-angle, s. astron, tim vinkel. —-circle, s.
astron, timcirkel. —- glaSS, s. timglas. —
-hand, s. timvisare, —-line, s. astron,
tim-linie, äfv. på solur, —-plate, s. urtafla;
sol-visarskifva. —|y, -li, a. som sker hvarje
timme; stundlig; ständig; ad. hvarje
timme; stundligen, ofta; ständigt.
houri, pers., hau’ri, s. huri (nymf i
muhammedanernas paradis).
housage, hau’zadj, s. jur. magasinshyra.
house, haus, S. (pl. —s, -zëz) hus i sv. ordets
alla bet.: byggnad, boning; bostad, tak
öfver hufvudet, hem; lägenhet, ett
hushålls boning; i sms. stuga (jfr bake-—);
hushåll; (regent)hus, familj, slägt; »hus»,
»kammare» (afdelning af eng. parlamentet);
beslutmässigt antal närvarande
ledamöter i en lagstiftande församling; hand.
(handelshus, firma; astrol, (himmels)hus
(tolftedel af himmelen delad efter tecknen i djurkretsen);
schacksp. den ruta på schackbrädet en viss pjes
intar vid spelets början; teat. etc. (the —)
Salongen äfv.: samtliga åskådare; tekn.
tapphål; va. (hauz) inhysa; härbergera; föra
in under tak (t. ex. boskap); förvara
under tak, magasinera; tekn. infälla,
in-tappa (into, i); sjö. inhala och surra
kanoner; sjö. stryka en stång; vn. bo, »residera»
Öfv. astrol.; gå in i ett hus astrol.; the —,
hu-set, (riksdags)kammaren, is. underhuset;
fattighuset (jfr workhouse); — of call,
ge-sällhärberge, församlingsställe för
(arbetslösa) arbetare; (#)— of Commons,
underhuset; F se — of easement; — of
correction, tu.ktb.us, arbetsinrättning} ~
è; note, å: do, 6: nor, i: not, A: tube, å: tub, å; bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
