Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - guilt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
guüt
- 351 -
gunnery
guilt [gilt] s 1. skuld tin visst brott [proof of
his 2. brottslighet [lead a life of
-v.less [-lis] o° 1. utan skuld, oskyldig [of
till]; ostrafflig. 2. okunnig omei.i, [som är] utan
of the alphabet], ~y [-i] o° 1. brottslig
[deeds, intent], 2. skyldig, saker [of till]; find
(not) o* förklara ngn skyldig (icke skyldig)
tin brott; plead ~ erkänna sig skyldig; plead
not o* neka till anklagelse; be proved stand
~ vara dömd saker, vara förvunnen [of till].
3. skuldmedveten [conscience, look].
guinea [gi’ni] s 1. förr mynt om 21 sh.; nu mynt-
värde: 21 sh. ej ovanligt i arvodes-, avgifts- o.
köpebelopp i st. f. £ i. 2. ~ grains paradisfrön.
»v–fowl [-faul], ~-hen [-hen] s zooi. pärlhöna,
~-pig ["’pig] * 1- "»o1- marsvin. 2. S
styrelseledamot i en mängd bolag ibland med arvode av
en guinea per sammanträde.
Guinevere [gwi’nivio] npY Kung Arturs gemål
Ginevra.
Guinness [gi’nis, gine’s] npr; subst. slags porter,
guipure [gi/puə, gipu’ə ei. fr. utt.] gipyr[spets].
Guisborough [gi/zb(ə)rə] npr.
guise [gaiz] I. s 1. åid. klädsel, dräkt; in
festive <v/ i festlig skrud. 2. utseende, yttre;’
sken, mask; in the ~ of i form (gestalt) av;
under sken (en mask) av. II. Jr’åid. kläda,
skruda, utstyra.
Guise [g(w)i:z], ~ley [gai’zli], Guist[gaist] nprr.
guitar [gita/] s gitarr.
Guiting [gai’tiij npr.
gulch [gAlJ] s Am. djup bergsklyfta.
Guldeford [gi’lfəd] npr.
gules [gju:lz] her. I. S rött. II. a vanl. eft er ställ t
röd [bulls in a field ~].
gulf [gAlf] I. s 1. golf, havsbukt; the G<x,
Stream Golfströmmen. 2. poet. stort djup; svalg,
avgrund. 3. isht biidi. virvel, malström. 4. univ.
S slät examen (pass) för den som misslyckats i att
få honours. II. tr 1. åid. uppsluka. 2. univ. S
låta ngn få slät examen, ^-weed [-wi:d] s bot.
sargasso|gräs, -tång. ^y [-i] a full av virvlar
ei. hålor (djup),
gull [gAl] I. s 1. zooi. mås. 2. enfaldig (lätt-
lurad) stackare, narr. II. tr lura, narra,
gullet [gA’lit] s 1. matstrupe; strupe. 2. åid. o.
dial, trång och djup ådal, vattenränna; klyfta,
gullible [gA’ləbl, -ibl] a° lätt lurad, lättrogen,
enfaldig.
Gulliver [gA’livə] npr.
1. gully [gA’li] s skotti. o. Nordeng. stor kniv.
2. gully [gA’li] I. s 1. ränna, klyfta utgrävd av
rinnande vatten isht i berg, å-, bergfors|bädd. 2. djupt
4ike, rännsten, avloppskanal; slambrunn. II.
tr urholka, utgräva [av. ~ out]. »x,-drain
[-drein] s avloppsjkanal, -rör tm kloak från följ.
’vz-hole [-houl] s öppning i rännsten &c för att
leda vattnet till kloakerna.
gulosity [gju(:)lo’siti] s % glupskhet.
gulp [gAlp] I. tr häftigt svälja, stjälpa i sig
[mest ~ down]; o, down o.’s tears svälja tårar-
na. II. itr svälja. III. s 1. sväljning; at a **
i ett tag. 2. munfull, klunk, tugga.
1. gum [gAm] s anat. mest pi. ~ä tandkött.
2. gum [gAm] interj P; by «xj för sjutton!
3. gum [gAm] I. s 1. gummi; ~ dragon se
traga-canth; ~ juniper farm. sandarak. 2. slags hård
gummikaramell. II. tr 1. gummera, bestryka
(göra styv) med gummi. 2. fästa (uppklistra)
med gummi [ofta ~ down, in, together, up]. 3.
Am. S lura, narra. III. itr 1. utsvettas
(avsöndra) gummi ei. kåda. 2. klibba [fast].
<x,-ara-bic [-æ’rəbik] s gummi arabicum. ~boil [-boil]
s läk. tandböld, ^-elastic [-ilæ’stik] s gummi,
kautschuk, ~-lac [-læk] s lack, gummilacka.
~my [-i] a 1. gummi-, gummi|artad,
-liknande; klibbig. 2. om ben, rotied &o svullen.
gumption [gAm(p)Jn] s F rådighet [pluck, go,
and ~], företagsamhet, fart; klyftighet,
fyndighet, praktiskt förstånd; he has no oj han ar
så rådlös (bortkommen) i det praktiska livet.
gumll-resin [gA’m|re’zin] s gummiharts. - -shoe
[-Ju*/] Am. FL « gummiisko, -känga; galosch;
ofta attr. Smyg-. II. itr gå tyst som med
gummiskor, smyga sig fram; handla i smyg. - -tree
[-tri:] s bot. 1. australiskt gummiträd. 2. Am.
namn på flera träd; be Up a oj Am. S vara fast,
(i klistret, illa däran).
gun [gAn] I. * I. & större eldvapen: mest kanon;
bössa, gevär; sure asa~F absolut säkert;
air–oj luftbössa; great (big) ~ åid. kanon; vanl. biidi.
sto* pamp, framstående man; blow great (big)
o,s i* S blåsa förfärligt, vara riktig storm;
heavy ~s tungt artilleri; son of a o, stackare;
skojare, kanalje; stand to your o,s! färdigt
batteri! stand {stick) to o.’s ojs biidi. stå fast
(på sig). 2. Am. F revolver, pistol. 3. skytt;
jaktdeltagare. 4. S tjuv. II. itr skjuta (jaga)
med bössa [go o,ning]. ~-barrel [-bærəl] s
X gevärspipa; kanonrör. <N,[-]boat [-bout] s
kanonbåt. ~-bus [-bAs] s & S bomb[flyg]plan.
^-carriage [-kæ^ridg] s & lavett. <v-case
[-keis] « & 1. gevärslåda. 2. F domares
pälskrage. ~-cotton [-kotn] s kem. bomullskrut.
/^-deck [-dek] s i kanon-, batteri|däck.
factory [-fævkt(ə)ri] s styckebruk, kanonfabrik,
sv-fight [-fait] s Am. F revolver|strid,
-uppträde. ~-fire [-faiə] s 1. X kanoneld. 2. & -i* äv.
morgon-, natt|skott. ~-flint [-flint] s förr
ge-värsflinta. ~-layer [-lsə] s & kanonriktare
artillerist som inriktar fältkanon el. haubits. ~-l0Ck [-lok]
s kanon-, böss|lås. ^man [-mən] s Am. F
revolverman, beväpnad bandit, ~-metal [-metl] s
kanonjmetall, -brons blandning av koppar och tenn
ei. zink. ~nel [gAnl] s se o,wale. -ner [-ə] s 1.
X kanonjär, artillerist. 2.
artillerikonstapel på örlogsman; mate underkonstapel; kiss
(marry) the daughter skämts. bli upplagd på
kanon och få smaka daggen, få spö. 3. skytt,
jägare. 4. »i» a thirty- &c ~ fartyg som för 30
&c kanonef. o-nery [-əri] s 1.
artilleriveten-skap, kanonjärkonst. 2. skjutning.
o/ hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet ^ sällsynt >8c aallltärterm »i* sjöterm F familjart P lägre spr&k S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
