Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - loch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
loch
— 481 —
loftily
loch [lox, lok] s skotti. 1. insjö, sjö [I>v [-Lomond],-] {+Lo-
mond],+} 2. havsvik, fjord [Lo, Tyne], L^aber
[-se’ba], L~iel [-i:’l], L^invar [-inva*/],
Loj-leven [-le’vn], L^nagar [-noga*/] nprr.
1. lock [lok] 8 1. lock, länk av hår. 2. tapp,
tott a» uii o. d. 3. dial, liten smula, handfull.
2. lock [lok] I. 8 1. lås i aiim.; under oj and key
vai inlåst; inom lås och bom; on ths single oj
om dörr stängd, olåst. 2. lås[mekanism] på
gevär o. d; oj, stock, and barrel hela ’högen’;
rubb och stubb. 3. spärr, sprint,
broms-inrättning p& hjui. 4. biidi. ’låsning’, isht [-[tra-fik]stockning-] {+[tra-
fik]stockning+} of carriages]; at a o, aid.
i klämma, fast. 5. sluss. 6. = rowlock. 7.
Loj läk. kurhus [Lo» Hospital]. II. tr 1. låsa
[igen], stänga med lås; ~ in låsa in; låsa
inne, stänga in; o>ed in sleep försjunken i sömn;
~ out utestänga; av. avstänga från arbete,
lockouta; o/ up låsa till, stänga tv. absoi.; låsa
in (ner, undan); stänga in; arrestera; stänga,
spärra farvatten; låsa fast kapital; ojed-up
capital fastlåst kapital; ojed up av. förborgad;
/v o. s. up in o.’s room låsa in sig på sitt rum.
2. biidi. innesluta; oted with omgiven av. 3.
låsa, fästa; ~ up the form boktr. sluta
formen. 4. o>ed av. hårt sluten [in a p.’s arms]\
o>ed in combat invecklad i hård strid. 5. förse
med slussar]; slussa båt [down, up], m.itr 1.
gå i lås, gå att låsa; the door will not oj
låset tar inte. 2. aiim. låsa sig, fastna: gripa
Einto i vartannat]. 3. sluta upp. 4. slussa.
5. om framvagn svänga, ~age [-105] s 1.
sluss-höjd. 2. slussavgift. 3. alla slussar i kanal. 4.
slussning. ^-chamber [-tjeixmba] s
slussbassäng.
Locke [lok] npr.
locked [lokt] a mest i sms. -lockig.
lockller [b’k|a] s 1. en som låser &o., se 2. lock.
2. fastlåda, skåp; förvaringsfack; pulpet[låda];
& fast kista; not a shot in the o* inte ett öre
på fickan, -et [-it] s medaljong. - -gate [-geit]
s slussport.
Lockllhart [lo’k|at, -hart], -le [-’i] nprr.
lockll-jaw [lo’lqdgo:] s iak. munlås stelkramp.
- -jawed [-d3a:d] a stum av förvåning o. d. -
-keeper [-ki:xpa] s slussvaktare. -less [-lis] a
utan lås. - -nut [-nAt] s stoppmutter. - -out
[-au’t, - -] s lockout, arbetsavstängning.
Locksley [lo’ksli] npr.
lockllsman [lo’k|sman] s slussvaktare. -smith
[-smi|>] s låssmed. - -stitch [-stitj] s
kedjesöm. - -up [-Ap] I. s 1. stängning; stängdags.
2. fastlåsning av (ei. fastlåst) kapital. 3.finka,
arrest. II. a som går att låsa.
Lockllwood [lo’k|wud], -yer [-ja] nprr.
locomotlle [lou’ka|mout] itr bioi. förflytta sig.
-ion [-mou’Jn] s 1. förflyttning ur stallet;
rörelseförmåga. 2. resande omkring, resor;
fort-skaffningssätt; means of oj samfärdsmedel.
-ive [-moutiv, –-’-] I. a 1. försedd med
rörelseförmåga; rörlig; ~ engine isht lokomotiv;
a oj person skämts, en som ständigt är på
resande fot. 2. rörelse- faculty (power),
organs]; for ~ purposes för
transportändamål; in these ~ days skämts, nu för tiden när
alla resa. II. s 1. lokomotiv, lok. 2. djur med
rörelseförmåga. 3. pi. o,s S ben,
apostlahästar.
Locrüia [lou’krjia], -ine [bkrai’n], -is [-is] nprr.
iocüum[-]tenens [lou’kjamti/nenz] s lat. vikarie
för läkare el. präst [F av. locum]. -US [-as] (pl. -i
[lou’sai]) s iat. plats, ställe; geom. ort.
locust [lou’kast] a 1. zooi. gräshoppa; biidi.
parasit. 2. bot. akacia [av. oj-tree],
locutilion [lokju:’Jn, la-] s talesätt; idiomatiskt
uttryck. -ory [b’kjutari] s samtalsrum i kloster,
lode [loud] s 1. dike; vattenfåra. 2. gruv.
malmlåder, -gång. ~star [-sta:] s polstjärnan; biidi.
ledstjärna, ^stone se loadstone.
Lodge [bdg] npr.
lodglle [lodj] I. s 1. hydda; jaktstuga. 2.
grindstuga, trädg&rdsmästarbostad: portvaktsrum
[porter’s oj]. 3. tillfällig bostad, boning. 4. cambr.
univ. rektorsbostad, ö. djurs kula, isht
bäverhydda. 6. Am. wigwam, tält. 7. ordensloge;
grand oj storloge. II. tr 1. inhysa,
inkvartera, härbärgera av. biidi.; hyra ut rum åt; be
well ojd bo bra; ~ in prison sätta i fängelse.
2. placera, sätta, lägga; deponera; jur.
framföra, ingiva klagomål o. d. a complaint];
oj an information against angiva; ~ an
objection komma med (göra) en invändning,
framföra betänkligheter; the power o,d in his
hands (in him, with him) den makt som lagts
i hans hand. 3. driva in, isht placera (sticka
in) vapen o. d.; avlagra gyttja o. d.; a bullet Ojd
in the brain en kula som fastnat (sitter) i
hjärnan. 4. slå ned säd; crops ojd by rains
liggsäd. III. itr 1. % ta[ga] in för natten,
logera; aiim. bo äv. biidi.; ~ in the open air
sova under bar himmel. 2. hyra rum,
bo; ~ with hyra av, bo hos. 3. om projektil
0. d. slå ned; fastna; hopa sig. 4. om säd
ligga, -ement se lodgment, -er [-a] s
hyresgäst; inneboende; inackordering, -ing [-ig] s
1. husram; logi; board and oj inackordering.
2. pi. 0,8 hyrda (hyrt) rum ej på hoteii, möblerade
rum; hyreslägenhet, bostad; live in o>s hyra
rum; at his ojS hemma hos honom, -ing-house
[-ighaus] s privathotell, rum för resande;
common oj natthärbärge tör fattiga, -ment
[-mant] s 1. X förskansning i erövrad ställning;
fotfäste, fast fot av. Midi.; make (effect) a oj
förskansa sig, sätta sig fast; biidi. hävda sin
position. 2. jur. deposition. 3. anhopning,
av-lagring, samling; find oj om vatten o. d. samla
sig.
Lodore [lo(u)do:’], Lodowick [lo’dowik], Loe
[lu:], Lofoten [bfou’t(a)n] nprr.
loft [lo(:)ft] I. s 1. loft, vind; hoskulle. 2.
duvslag. 3. i kyrka o. d. läktare, galleri. II. tr golf
slå bon högt. ~er [-a] s slags goifkiubba. ’vily [-ili]
oj hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet $ sällsynt >8c militärterm ■£> sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
31*—476178. Kärre m. fl., Eng.-svensk ordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
