Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nickel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nickel
— 563 —
nipper
~ of time i rätta ögonblicket, i grevens tid.
3. epei. träff, högt kast. II. tr 1. göra skåra
(inskärning) i, hacka; ~ a horsets tail]
ang-lisera (stubbsvansa) en häst. 2. komma på,
få tag i [the truth]; precis avpassa tiden,
komma i rätt tid till tåget &c. 3. S a) fånga, gripa
brottsling &o\ b) stjäla.
nickel [nikl] I. s 1. nickel. 2. Am. F
femcent-slant. II. tr förnickla. ^age [-idg] s
för-nickling. ^-plate [-pleit] tr förnickla.
nicker [ni’k a] mest skotti. I. itr gnägga. II. s
gnäggning.
Nickleby [ni’klbi] npr.
nick-nack &c, se knick-knack &o.
nickname [ni’kneim] I. s 1. öknamn; av.
tillnamn. 2. * kort-, sinekinamn. II. tr kalla
med ök- ei. smeklnamn.
Nicobar [nikabcr/], Nicodemus [nikadi/mas],
Nicolas [ni’kalas], Nicol[l] [ni’kl] nprr.
nicotinlie [nikati’/n, - - -] s nikotin, -ism [-[ni’-katinizm]-] {+[ni’-
katinizm]+} $ nikotinförgiftning, -ize [-[ni’kati-naiz]-] {+[ni’kati-
naiz]+} tr nikotinförgifta.
nic[ti]tate [ni’k(ti)teit] itr vetensk. blinka.
nid[die]-nod[dle] [ni’d(l)no’d(l)] I. itr nicka.
II. a nickande,
niece [ni:s] s brors- ei. systerdotter.
Nietzsche [ni:’tja], Nigel [nai’djl], Nigeria
[naid^i’aria] nprr.
niggard [ni’gad] I. s gnidare, girigbuk. II. a°
njugg [of på], snål, girig. ~liness [-linis] s
knusslighet. ~ly [-li] a 1. knusslig, [-[små]-snål.-] {+[små]-
snål.+} 2. knapp[händig].
nigger [ni’ga] s F remkti. neger; färgad man i aiim.;
work like a ~ arbeta som en slav.
niggllle [nigl] itr 1. knåpa [at med]; syssla med
knåpgöra. 2. vara petig, -ing [-ig] I. s 1.
knåp-göra. 2. petighet. II. a petig person, stil &c,
småaktig.
nigh [nai] poet. åid. I. adv [stundom ~ to el. ~
hand] 1. nära; draw <v nalkas. 2. nästan. II.
prep nära. III. a n» mest i komp. o. sup. nära; when
need is highest, help is r^est ordspr. när nöden
är [som] störst, är hjälpen [som] närmast,
night [nait] s natt äv. Midi.; kväll; all (the whole)
~ [long] hela natten; a first ~ teat, premiär; a
oj out festlig kväll ute, borta; frikväll för tjänare;
last ~ i går kväll; förliden natt; this ~ i
kväll; i natt som är el. som kommer; a
lodg-+ing nattlogi; [/ bid (wish) yoii] good ~ [jag
önskar er] godnatt; have a good [mots, bad] o,
F sova gott (ha det skönt) under natten;
make a ~ of it F hålla på hela natten; göra
sig en glad kväll; stop the o> övernatta;
turn ~ into dag göra natten till dag; at
~ på kvällen (natten); by o> om (på)
natten. om nätterna; in the ~ om (under)
natten; far (late) into the o> långt (sent) in
på natten; on the oj before yesterday i
förrgår kväll; [under] natten till
gårdagen. ~-bell [-bel] s läkares &c nattklocka.
-cap [-kæp] s 1. nattmössa. 2. S sängfösare.
~-dress [-dres] s nattdräkt. ~fall [-fo:l] s
kvällning, nattens inbrott; at ~ vid
kvällsdags, F på kvällskvisten, ^-giass [-gla:s] s
nattkikare. ~-gown [-gaun] s se o,-dress.
•hawk [-ho:k] se o,-jar.
nightingale [nai’tiggeil] s zooi. näktergal,
nightli-jar [nai’tldga:] s zooi. nattskärra, -ly [-ii]
I. a nattlig. II. adv om natten; varje natt.
- -man [-man] s renhåiin. budningsarbetare.
-mare [-msa] s mara äv. biidi. - -piece [-pi:s] s
konst, nattstycke, -shade [-Jeid] s bot. släktet
Solanum, äv. Belladonna. - -shirt [-Ja:t]s
nattskjorta. -stool [-stu:l] s nattstol. - -walker
[-’worka] s 1. nattvandrare. 2. sömngångare.
- -walking [-wo:Nkig] s 1. nattvandrande. 2.
sömngång. - -watch [-wo’tf] s 1. nattvakt. 2.
nattvakt. - -watchman [-wo’tjman] = - -watch i.
-y [-i] F se - -dress.
nigrllescent [naigre’snt] a svartaktig. -itude
[ni’gritjuid] s 1. svärta. 2. ngt svart,
nihilüism [nai’ilizm] s fil. o. poiit. nihilism, -ity
[naii’liti] « intighet,
nil [nil] s iat. intet, noll.
+Nile [nail], Niigiri [ni’lgiri] nprr.
nimble [nimbi] a° 1. lätt, ledig i sina rörelser,
vig, flink. 2. biidi. livlig, pigg, vaken,
snabb-tänkt. ^-fingered [-figgad] a kvick i
fingrarna; ofta om tjuv långfingrad. ^-footed [-ftTtid]
a lätt-, snabb]fotad. ~-witted [-[-wiNtid]akvick-tänkt,-] {+[-wiNtid]akvick-
tänkt,+} snarfyndig,
■fnimbus [ni’mbas] s iat. 1. [helgon]gloria,
strålglans kring huvudet, nimbus. 2. regnmoln,
niminy-piminy [ni’minipi’mini] a F tillgjord,
sipp, pryd.
Nimrod [ni’mrod] npr.
nincompoop [ni’gkampu:p] s F dumhuvud, våp,
stolle.
nine [nain] I. räkn nio; the No, de nio
mu-serna; a o, days’ wonder en snart glömd
sensationell händelse. II. s nia; [up] to the o,s F
utsökt, fulländad, isht om klädsel be dressed
(togged) up to the o,s vara överdrivet
elegant klädd. ~fold [-fould] a niofaldig. ~pin
[-pin] s kägla; pi. käglor, kägelspel; play
at ojs slå käglor. ~teen [-ti/n] räkn nitton,
^teenth [-ti/nj)] I. a nittonde. II. [-snitton[de]-del.-] {+snitton[de]-
del.+} ~tieth [-tii£>] I. a nittionde. II. s [-nit-tion[de}del.-] {+nit-
tion[de}del.+} ~ty [-ti] räkn nittio.
Nineveh [ni’nivi] npr.
ninny [ni’ni] s våp, dummerjöns.
ninth [nainf] I. a nionde. II. s nion[de]del.
Niobe [nai’obi] npr.
nip [nip] I. tr 1. nypa, knipa, klämma. 2.
av|-nypa, -beta knoppar, skott to [äv. oj off]. 3. om
frost bita, sveda, skada skott på växter &c, äv.
biidi. fördärva, förlama; ~ in the bud kväva i
sin linda. 4. S nappa åt sig. II. itr S slinka,
kila [äv. ~ in, out], III. s 1. nyp[ning],
knip-ning, klämning. 2. frostskada. 3. skarp
kyla. 4. bitande anmärkning, sarkasm. ~per
[-a] s 1. knipare &c, pi. nyp-, knip|tång
hela uppslagsordet 0 adrerb regelbundet % sällsynt &
militärterm st» ty ö term F familj ur t P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
