Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - slither ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slither
- 773 -
sluggish
Slither [sli’fe] itr F hasa [sig fram].
Sliver [sli’va] I. tr klyva I l&nga remsor el. Strimlor.
II. s spjäla, långt spån, strimla.
Sloan[e] [sloun] npr.
slobber [slo’ba] I. itr dregla; ~ over a p. kela
med ngn. II. tr dregla ned. III. s 1. dregel.
2. pjoller, fjoskigt prat, fjoskighet.
Slocum [slou’kam] npr.
sloe [slou] s bot. slån[buske], slånbär.
slog [slog] I. itr 1. isht i kricket dänga (drämma)
till’. 2. ~ away (at o.’s work) knoga på’
[med sitt arbete]. II. tr dänga (drämma) till’
[a man over the head]. III. 8 våldsamt slag.
slogan [slou’gan] s 1. högiändarkians strids-,
krigs|-rop, härskri. 2. biidi. isht pout, partiparoll,
lösen; slagord,
sloid [sloid] s slöjd.
SlOOp [slurp] S -1* sllip enmastat segelfartyg; o/ of war
kanonslup äv. för ånga.
1. Slop [slop] 8 S byling polisman.
2. Slop [slop] se slops.
3. slop [slop] I. s’l. slask, utspillt vatten o. d.
2. pi. ojS disk-, slask|vatten; ~ pail i sovrum
toaletthink; empty the vid städning ’tömma*
efter ngn. 3. pl. ojS flytande föda &t sjuka. II. itr
spillas ut, skvimpa (skvalpa) över [av. ~ over
(ött*)]; ~ over äv- bi,dl- flöda Övery utgjuta sig.
III. tr spilla ut, skvimpa (skvalpa) över,
spilla ner golv. ~-basln [-beisn] s vid
tedriok-ning spilkum för sköljning av koppar, sköljkopp.
oj–bucket [-bA%kit] s slaskpyts.
Sloplle [sloup] I. s 1. sluttande, lutning, tekn.
dosering; on the ~ sluttande, lutande, på
sned. 2. sluttning, backe. II. itr 1. slutta,
luta. 2. S gå sin väg; ~ about stryka
omkring; ~ off ge sig i väg, drypa av. III. tr 1.
göra sluttande (lutande, sned), luta [på],
avsnedda [äv. ~ off3, tekn. dosera. 2. & vila
gevär p& axeln; sänka sabel o. d. till salut, -ing [-il)]
a° sluttande [roof], lutande, sned; ~ forehead
tillbakalutande panna; gently o»
långslut-tande.
sloppy [slo’pi] a° 1. vattnig [pudding], slaskig,
uppblött [ground, road]. 2. büdi. löslig,
raf-sig [style]; blaskig [sentiment], slapp, flat.
sloplls [slopjs] 8 pl. 1. &!d. lösa vida byxor. 2. isht
för sjömän färdiggjorda kläder [äv. slop clothes] el.
sängkläder, kommisspersedlar. - -shop [-Jop]
s butik för färdiga kläder &o se slops 2.
slosh [sloj] se slush.
1. slot [slot] s spår of deer].
2. slot [slot] s 1. spår; fals, ränna. 2. långsmal
öppning, slits; öppning för mynt & automatsk&p
+ [penny in the oj].
sloth [slou|>] s 1. tröghet, lättja. 2. *ooi.
sen-gångare. ~-bear [-bea] s zooi. slags indisk björn.
<v,ful [-f(u)l] a° trög, lat, lättjefull,
slot-machine [slo’tmajir’n] s automat[skåp] [av.
penny-in-the-slot machine].
Slouch [slautj] I. s 1. hopsjunken ei. tölpig
hållning (gång). 2. slokande av hattbrätte. 8.
àld. tölp, slusk. 4. S slarv av. om pers.; no
äv. ingen klåpare [at i]. II. itr gå (stå, sitta)
med hopsjunken (tölpig) hållning,sloka, hasa,
knega; o* about stryka (loma) omkring; oj
away loma av’. ~-hat [-hæ’t] s slokhatt.
1. slough [slau] s träsk, moras, biidi. av. dy.
2. slough [sUf] I. 8 1. urkrupet ormskinn. 2.
sårskorpa, ruva; büdi. bortlagd vana. II. itr
bilda skorpa; ~ off falla av (bort). III. tr
avskilja, fälla; biidi. lägga bort [old habits].
Slough [slau] npr.
1. Sloughy [slau’i] a 1. träskliknande. 2.
sumpig, sank, träskartad.
2. sloughy [sL/fi] a lik sårskorpa &e, jfr 2.
slough.
Slovak [slou’væk] s 1. slovak. 2. slovakiskt
språk. ~ian [slo(u)væ’kian] a slovakisk.
Sloven [slAvn] s 1. slusk, smutsgris. 2. slarv[er]$
hafser.
Slovenlle [slo(u)vi:’n] s sloven, >vian [-ian] I. a
slovensk. II. s slovenskt språk.
slovenilly [slA’vn|li] a 1. ovårdad, slarvigt klädd*
sluskig. 2. slarvig, hafsig [fellow, work], -ry
[-ri] s slarv, vårdslöshet.
slow [slou] I. a 1. långsam, sakta, trög;
senfärdig, trögtänkt Eav. ~ of thought («n£s)j];
o* and sure ordst. långsam[t] (sakta) men [-sä-ker[t];-] {+sä-
ker[t];+} ~ and steady wins the raceordspr. trägen
vinner; ^ fever smygande feber; oj poison
långsamt verkande gift; ~ train persontåg;
be ~ in learning lessons vara långsam med
att läsa sina läxor; ~ of action långsam i
handling (i sina verkningar); ^ of (to take)
offence ej lättstött; ~ of speech långsam i sitt
tal; ~ to anger sen till vrede. 2. om kiooka be
oj gå efter, sakta sig; be ten minutes oj gå 10
minuter efter. 3. [lång]tråkig [book, evening,
game]. 4. död [season]. IL adv långsamt,
sakta Eread (speak) go oj a) om klocka gå
efter; b) sakta farten, büdi. vara varsam. III.
itr; o» down (off, up) sakta farten. IV. tr
sakta [car; ofta ~ down (up)], ^coach [-koutj]
a F trögmåns, tungus. ~-going [-gouMg] so
-moving. ~ly [-li] adv långsamt, sakta
but surely], /v-match [-mætj| s lunta tandsnodd,
^•moving [-murVig] a med långsam
hastighet. /x/-witted [-wiHid] a trögtänkt, o,-worm
[-warm] s zooi. ormslå.
sloyd [sloid] se sloid.
slubber [sU’ba] se slobber.
sludglle [sUdj] s 1. dy, gyttja. 2. snö|sörja,
-slask; issörjà på land. -y [-i] a 1. dyig, gyttjig.
2. sörj ig.
slue [slur] se 2. slew.
slug [slAg] I. 5 1. zooi. skaiiös snigel. 2. rännkula.
3. aid. se -gärd. II. itr 1. F ligga och dra sig,
lata sig. 2. samla (döda) sniglar, ""-a-bed
[-abed] s aid. latmask, ^gard [-ad] s latmask,
lätting, drönare, sölare. ~ger [-a] s oteknisk
boxare ’slugger’. ~gish [-if] a° lat> tröS>
långsam av. om ting, dtillastående, orörlig.
/x» hela uppslagsordet ° adverb regelbundet $ sällsynt àSc militärterm «i» ty C term F familjärt P lägre språk S si ang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
