Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - visitation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visitation
— 931 —
vocabulary
sökande, vandrande. II. s 1. poet, besökare,
gäst. 2. zooi. flytt-, 8tryk]fågel, gäst. 3.
vi-sitantinna nunna. ~ation [-ei’Jn] $ 1. isht kyrki.
visitation; undersökning; visitering. 2. bibi. o.
biidi. hem8Ökelse, straff; died by the <n, of
God jur. död genom olyckshändelse. 3. bibi.
o. biidi. tröst, hjälp. 4. längre besök; umgänge;
besök hos sjuka ei. nödlidande; ~ of the sick
är. sockenbud. 5. the [of Our Lady] kyrki.
Marie besökelse. ^atorial [-ato:’rial] a
visi-tations-rätt. ~ing [-ig] I. s 1. besök[ande];
visiter; be on ~ terms [pläga] besöka
varandra, umgås; go <\> gå på visiter. 2. bibi. o.
biidi. hemsökelse. 3. bibi. o. biidi. tröst, hjälp,
hugsvalelse. II. a 1. besökande; främmande
[a /v; team]; ~ stranger resande. 2.
visiterande,, inspekterande. ~lng-card [-irjkcud] s
visitkort, ^or [-a] s 1. besök|are, -ande; gäst;
främling; turist; resande; «n*s äy. främmande;
f>u’s book främlings-, resande|bok. 2. visitator,
visitationsförrättare, inspektör. 3. tool, flytt-,
stryk|fågel, gäst.
vfsor [vai’za] s X 1. visir, hjälmgaller. 2. möss-
skärm. 3. hist, mask, förklädnad är. wwi.
vista [vi’sta] s ital. 1. utsikt, fri sikt genom
träd-aiié &o. 2. trädallé; glänta. 3. biidi. utsikt,
perspektiv.
Vistula [vi’stjula] npr; the ~ Weichsel.
visual [visual, vi’z-] a° syn- [nerve]; visuell.
/xJzation j^aizei’Jn] s åskådliggörande,
konkretion; tydlig bild. ~ize [-aiz] tr [tydligt]
föreställa sig, se [liksom] levande framför
sig (för sitt inre öga); åskådliggöra,
frammana, ge en klar bild av, levandegöra,
vital [vait|l] I. a° 1. isht bioi. livs-; nödvändig
för livet; livsbefrämjande; ~ force
(principle) livs|kra£t, -princip; ~ parts ädlare
(livsviktiga) organ, vitala delar; ~ power[s]
livskraft, kroppskrafter; ~ spirits aid. livsandar;
f\j statistics befolkningsstatistik; hit a ~ part
äy. ge banesår. 2. biidi. väsentlig, absolut
nödvändig, högviktig, in-, genom |gripande, vital,
livs-fråga; utomordentlig vikt [secrecy is ~ to
the success of the scheme]; this is of ~
importance detta är en livsfråga (ett livsvillkor) [to
för]. 3. livsfarlig; ödesdiger [a ~ wound]. 4.
isht poet. livgivande; livande. 5. poet. livfull,
levande, sjudande [av liv]. II. s pi. se
vital [parts]. ~ity [-æ’liti] s liv[skraft];
vitalitet. oJze [-alaiz] tr ge liv[skraft] åt; biidi.
liva.
vitamin [vai’tamin, vi’t-] s fysioi. vitamin.
Vitell|uS [v(a)ite’l|as] (pl. -i [-ai]) s lat. embryol.
näringsgula.
vitiatlle [vi’Jieilt] tr 1. eg. o. biidi. skämma,
fördärva; förorena; förvanska, förvränga text,
ord Ac; skada air]. 2. demoralisera,
fördärva. 3. jur. göra ogiltig, beröva ngt dess
giltighet, annullera kontrakt. -lon [— -Jn] s 1.
skämmande; fördärvande; förvanskning Ac; se
föreg. 2. jur. annullering; ogiltighet.
viticulturüe [v(a)i’tikAltJa] s vinodling, -ist
[- - - -rist] $ vinodlare,
vitreous [vi’trias] a° glas|aktig, -artad, vitros;
glas-; ~ body (humour) anat. glasjkropp,
-vätska.
vitriilfaction [vitri|fæ’kjn], -fication [-flkei’Jn] s
förglasning. -fy [–fai] tr o. itr förglasa[s].
vitriol [vi’tri|al] s 1. kem. vitriol; oil of ~
vitriol-olja, rykande svavelsyra; blue ~ kopparvitriol;
green ~ järnvitriol; white ~ zinkvitriol. 2.
biidi. bitterhet, giftighet, fränhet. ~ic [-[-o’-lik]-] {+[-o’-
lik]+} a 1. kem. vitriol-; ~ acid se [oil of] vitriol.
2. biidi. skarp, frän, giftig.
Vitruvius [vitru;’vias] npr.
vituperatlle [v(a)itju:’par|eit] tr klandra, smäda,
skymfa, fördöma, -ion [-ei’Jn] s klander,
smä-d|ande, -else, skymf|ande, -ord. -ive [-’ativ,
-eitiv] a° klandrande, smädande, skymfande,
-or [-eita] s smädare.
Vitus [vai’tas] npr; St. Dance läk.
dans-sjuka.
1. viva [vi:’va] interj o. s itai. leve[rop].
2. viva [vai’va] s F se viva voce II.
vlvaclle [viva:’tj(e)i] adv mus. vivace uviigt. -ious
[v(a)ivei’Jas] a° 1. livlig; pigg, rask, rörlig.
2. bot. perenn, -ity [va(i)væ’siti] s 1.
livlighet; intellektuell Ac rörlighet, spänstighet. 2. t
kraft, energi, iver.
vivarijum [v(a)iv&’ari|am] (pi. <v>s 0i. -a [-a]) s lat.
vivarium djurpark el. akvarium,
vivat [vai’væt] interj o. s leve[rop], vivat.
viva voce [vai’vavou’si] lat. I. adv muntligt [äv.
in (with) II. s muntlig examen,
vive [vi:v] interj tr. leve.
vivers [vai’vaz] s pi. skotti. livsmedel, föda.
vivid [vi’vid] a° livlig fantasi; levande, livfull
skildring; om färg »t. ljus, glad, frisk, *vness [-nis]
s livlighet, liv.
vivillfy [vi’vi|fai] tr mest biidi. ge liv åt, liva.
»parous [v(a)ivi’paras] a° zooi. som föder levande
ungar, -sect [-sekt, –-] tr o. itr vivisekera,
företaga vivisektion [på], -section [-se’kjn]
s vivisektion.
Vivyan [vi’vjan] npr.
vixen [viksn] s 1. rävhona. 2. argbigga,
raga-ta. fx/ish [-ij] argsint, vresig kvinna. ~ly
[-li] a o. adv se föreg.
viz[.] förkortn. av videlicet, läses vani. namely [nei’m-
li] adv nämligen,
vizard [vi’zad] aid. se visor isht S.
vizi[e]r [vizi’a, –-] s visir, vesir; grand ~
storvisir,
vizor [vai’za] se visor.
vlach [vlæk] s folkslag valak.
Vladiilmir [vlæ’di|m(i)a], -vostock [-vo’stok] nprr.
V. 0. förkortn. för a) Victorian Order; b) very old
pa vinflaskor.
vocabllle [vou’kabl] s ord, glosa, vokabel.
-ul-ary [vakae’bjulari, vok-] s ordlista,
vokabulär; ordförråd [Åts ~ is limited]; ord|skatt,
-stock.
<v> hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet $ sällsynt mill tär term »i* sjö term F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
