Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - winkers ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
winkers
- 973 —
wire-drawing
förbise; before you could ~ innan man hann
blinka (visste ordet av). 2. om ljus blinka,
blänka, tindra. II. tr blinka med one eye];
he n»ed his eye at us han blinkade åt oss; ^
the other eye F sätta sig över (strunta i) det
[hela]. III. s 1. blink; blink|ande, -ning; widi.
vink i vissa uttryck; get the ~ få en vink
(fingervisning); give (tip) the ~ ge en vink (ett
tecken); in (at) a <v> på ett ögonblick, i ett huj,
i en blink (handvändning); a nod’s as good
as a f^ to a blind horse ordspr. ingen är så
blind som den som inte vill se. 2. i vissa
uttryck blund \_T did not sleep a ~ all night; l
could not get a <v of sleep]; forty F en
liten [tnpp]lur. 3. hastig blick, titt [at på].
~ers [-az] s pi. skygglappar. ~ing [-ig] s
blinkning; like ~ S i en blink, i ett huj, som
en blixt, med fart (kläm); as easy as <v lekande
lätt, som en dans.
winkle [wigkl] s zooi., ätbar strandsnäcka,
winn er [wi’n|a] s vinnare, segrare; come out ~
utgå som segrare, segra, -ing [-ig] I. s
vinnande; förvärv[ande], erövring; pi. n»s konkr.
vinst isht genom spel el. vad; se äv. win. II. a°
vinnande av. Midi, [he has very ~ ways with
him]; vinst-kort; a ~ game ett segerrikt
(sä-■fkert) spel, en segermatch, -ing-post [-ig-
poust] s sport. mål|stolpe, -linje.
Winniplleg [wi’nipjeg], -iseogee [-isiou’gi, [–iso:’-ki]-] {+-iso:’-
ki]+} nprr.
winnow [wi’nou] tr X. lantbr, vanna, kasta, rensa
säd; skilja agnarna från vetet, äv. bildl. [from från];
~ out särskilja, plocka (leta) ut; rensa bort,
avlägsna. 2. poet., om vinden föra med sig doft,
leka med ngns hår; om fågel svepa fram genom
luften, slå med vingarna, ’■ver [-a] S lantbr. 1.
sä-desrensare. 2. sädesvanna, kastmaskin [äv.
ing-fan, n^ing-machine].
Winslow [wi’nzlou] npr.
winsome [wi’nsam] a° vacker, täck, vän;
behaglig tin utseende ei. sätt, vinnande, sympatisk,
älskvärd, intagande. <^ness [-nis] s behag,
charm, älskvärdhet.
Winllstanley [wi’nstanlli], -ston [-] nprr.
winter [wi’nta] I. s 1. vinter; in [the"] ~ om
(på) vintern, vintertid; in the dead (depth)
of nu mitt i [smällkalla] vintern; over the ~
över vintern; the <v> is upon us vintern står
för dörren; on a day adverbial en
vinterdag; the JFfv/tf Tale "Vintersagan av Shakespeare.
2. attr. vinter- garden (quarters &c)]; ~
sleep vinterdvala. II. itr övervintra; ^ through
life together tillbringa sin levnadsafton
tillsammans. III. tr I. förvara ei. (om djur) fodra
under vintern, vinterjfodra, -föda. 2. isht mmi.
isa, kyla, göra stel. ~-cherry [-tje^ri] s bot.
judejkirs, -körsbär, /v-feed [-fi:d] tr
vinterj-föda, -fodra. ~green [-gri:n] s bot.
vinter-gröna. o^-greens [-gri:nz] s 1.
vintergrönsaker. 2. bot. singrön vinca minor. ~ing [-rig]
s 1. övervintring. 2. vinterfod|ring, -er. ~ish
[-rij] a se följ. ~ly [-ii] a vinter|lik, -lig,
vintrig, vinter- frost. ~-season [-si:zn] s
vintertid, -säsong, /^-solstice [-soistis] s vintersol
-stånd. [-ri] a se wintry.
Winthrop [wi’njDrap] npr.
Winton. latinsk förkortn. biskop i Winchester.
wintry [wi’ntri] a vinterlik, vintrig; biiai. kall,
kylig.
winy [wai’ni] a 1. vinjaktig, -färgad,
smakande [av] vin, vin-färg. 2. upprymd av vin,
överförfriskad.
wipe [waip] I. tr 1. torka [av], torka bort ffrom
(off) från]; gnida ren el. blank; ~ o.’s feet (boots)
torka av sig om fötterna, torka av skorna;
nu o.’s hands of se wash; ~ a p.’s eye S a) klå
upp (smocka till) ngn; b) överlista (bräcka,
bräda) ngn se äv. eye; ~ a p.’s nose S se föreg.
b); nu the floor with S stuka, tillplatta, göra
kål på; ~ away (off) torka bort (av); biidi.
utplåna, avtvå skymf &c: ~ off äv. klarera,
likvidera skuid; out torka ur; gnida ur fläck;
stryka (sudda) ut; widi. utplåna, av-, ren|två;
ned-, tillintet|göraj utplåna från jordens yta [the
whole army was n*d out]; ~ up torka upp.
2. biidi. rensa, befria [from, of från]. 3. S klå
upp, avbasa. II. itr torka, gnida; the spots
will easily nu off fläckarna gå lätt [att gnida]
ur. III. s 1. [av]torkning; give a nu torka av.
2. S kraftigt slag, rapp, hugg; widi. snärt,
gliring; I fetched a ~ at him jag gav honom
ordentligt på huden [äv. I fetched him a
3. S näsduk. ~r [-a] s 1. torkare. 2. tork-,
trasa. 3. tekn. [lyftjkam. 4. S se wipe III. 2.
W. I. R. förkortn. för West India Regiment.
wire [wai’a] I. s 1. [metall]tråd, wire;
ståltråd, -lina; ledning[stråd], telegraf-,
telefontråd; barbed ~ taggtråd[sstängsel]; pull
(move, work) the draga i (sköta)
marionett-trådarna, biidi. äv. hålla trådarna i sin hand,
dirigera spelet [bakom kulisserna]. 2.
telegraf; telegram; by »v per telegraf, telegrafiskt.
3. mus. metalisträng. 4. harjakt. Snara. 5. bot.
reva; lång, smal stjälk. 6. Skotti. strumpsticka.
7. S ficktjuv. 8. % pi. ~s poet. lockar; soi &c
strålar. II. tr 1. linda om (fästa, binda,
förstärka) med ståltråd; inhägna med ståltrådsnät
[vani. ~ in]. 2. förse med elektrisk [-ledningstråd].-] {+lednings-
tråd].+} 3. telegrafera äv. intr. \to till; for efter].
4. träda [upp] pärlor på metalltråd. 5. jakt.
fåi^ga i metalltrådssnara, snara. 6. be n*d krocket
ligga i mask. 7. get n^d om fågel &c flyga
mot en telegraftråd. III. itr; ~ in (away) S
hugga (ligga) i, gno på, jobba undan: into
S hugga in på måltid. bridge [-brid3] s
stål-linebro. ~-cloth [-klo(:)J}] s metalltrådsduk.
/^-cutter [-kAta] s avbitartång. ~-draw [-dra:]
tr t dra[ga] ut metan till tråd; widi. a)
utdraga, -tänja, spinna ut; b) hårdraga;
förvanska, snedvrida faktum, ’v-drawer [-droa] s
tråddragare. ^-drawing [-dro:Mg] s
tråddragning; biidi. a) uttänjande; b) hårklyveri; för-
nu hela uppslagsordet ° adverb regelbundet ^jC sällsynt militärterm »t» sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
