Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Fransmännen i Canada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En jaktmark hade de dock i eget intresse låtit honom
behålla. Det var det stora, af oräkneliga sjöar och
vattendrag uppfyllda skogsland, som söder och väster
om Hudsons vik sträcker sig upp mot de kala tundrorna
vid Ishafvet: bäfverns, mårdens, zobelns och de andra
pälsbärande djurens amerikanska hemland. Deras dyrbara
skinn blefvo redan i 16:e århundradet föremål för en
liflig byteshandel mellan indianstammarna i det inre
och franska köpmän från Dieppe och Saint Malo, hvilka
efter Jacques Cartiers upptäckt af Canadas stora flod
på 1530-talet årligen ditsände sina fartyg. Strax efter
islossningen på våren kommo indianerna i sina skinnlastade
kanoter utför de många älfvar, som norrifrån utfalla i
S:t Lawrence. På vissa handelsplatser vid den stora floden
mötte dem då de franska köpmännens agenter, som mot
glaspärlor och annat småkram, men framför allt mot brännvin,
tillbytte sig de dyrbara laddningarna.
Ett annat vinstgifvande företag hade redan årtionden
förut dragit fransmännen till Amerikas kuster: det
indräktiga fisket på den stora New-Foundlandsbanken.
Årligen samlades här hela fiskarflottor från Bretagnes
och Normandies kustplatser och upphämtade ur hafvet
ofantliga rikedomar.
Det var sålunda viktiga franska intressen Frankrikes
konungar sökte bevaka, då de tidigt gjorde anspråk på
äganderätten till dessa nordligaste trakter af Nordamerika.
Men anspråken sträcktes ännu längre. Alltsedan florentinaren
Giovanni Verazzano, under en resa med franska fartyg för att
söka en genomfart till Kina norr om Amerika, 1524 befarit
och undersökt Nordamerikas östra kust från Florida till
New-Foundland, ansågo sig de franska konungarne som ägare
till hela denna kust, alldeles som de engelska monarkerna,
på grund af Cabots resa tjugufem år förut, betraktade samma
kust som uteslutande sin tillhörighet.
Båda kronornas anspråk fingo hvila i mer än femtio år;
men i början af 17:e århundradet se vi dem samtidigt
upplifvas. Båda dela de med rund hand ut stora sträckor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
