Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Fransmännen i Canada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af denna nordamerikanska kust åt enskilda eller kompanier,
att efter behag koloniseras och regeras. Henrik IV af
Frankrike skänkte sålunda Acadia, såsom hela kuststräckan från
Delaware till S:t Lawrence då kallades, åt en hugenottisk
adelsman vid namn Pierre de Monts. Denne hade också
börjat anlägga en koloni på västra kusten af Nya Skotland,
kallad Port Royal, då efter konungens död förläningen
återtogs och hela kustlandet i stället gafs åt en af
änkedrottningens hofdamer, eller rättare åt de bakom henne
stående jesuiterna, och då den af dem i Maine anlagda
kolonien Saint Savior blifvit förstörd af engelsmännen, åt en
af de Monts’ följeslagare, Samuel de Champlain.
Champlain är den verklige grundaren af det franska
väldet i Amerika. Med framsynt blick insåg han, att den
rätta platsen för en koloni i dessa nordliga trakter ej
vore Nya Skotland, utan stränderna af denna mäktiga flod,
som å ena sidan öppnade en förbindelse med de obekanta
länderna i väster och å den andra genom sina många
tillflöden från norr öppnade vägar till jaktmarkerna i
det inre. I vinkeln som ett af dessa tillflöden bildar
med S:t Lawrence anlade han, på en i floden utskjutande
klippudde, ett litet handelsfaktori, som, i början
endast bestående af ett blockhus och några kojor, sedan
vuxit ut till det stora och ståtliga <i>Quebec</I>. Kolonien
kallade han Nya Frankrike, hvilket namn dock efter hand
utträngdes af Canada, ett ord som på infödingarnes språk
betydde en befäst by och af dem användes om Champlains
nybygge.
Med de kringboende indianerna, tillhörande den stora
huronstammen, ingick Champlain förbund, hjälpte dem att
besegra deras dödsfiender, de på andra sidan floden boende
irokeserna, och företog mångåriga forskningsresor i det
inre, som han utsträckte ända till de långt i väster vid
Huronsjön boende stammarna. Ty Champlain var ej blott
kolonisatör, utan äfven upptäckare. I likhet med många
af tidens berömda sjöfarare, en Frobisher, en Davis, en
Hudson, trodde han på tillvaron af en vattenled, som genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
