Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Söderländskan i norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tröst mot morgonkylan – af holländarne hade man
redan lärt sig att använda en och annan buss tobak för
detta ändamål – så finner man lätt, att sjölifvet
ombord på briggen Maria Eleonora föga liknade det på en
af nutidens örlogsbriggar.
Vid den grönmålade relingen af akterdäcket stodo
tvenne kvinnliga gestalter, insvepta i vida reshufvor af
svart ylle. Den ena af dessa passagerare var liten till
växten, visade under hufvan ett gammalt skrynkligt
ansikte med ett par plirande grå ögon och hade ytterst
väl ombonat sig i en tjock stoppad kofta af
nürnbergerfilt. Den andra gestalten var lång, rak och smärt samt
bar en tätt åtsittande kapott af svart sammet fodrad
med hermeliner. Lutad mot relingen, betraktade hon
dystert tankfull den förbiilande vågen och briggens
glimmande kölvatten; hennes drag kunde man ej urskilja
från däcket, men lyckades man uppfånga hennes bild
ur den speglande vågen, så varseblef man ett bildskönt
blekt ansikte, genomblixtradt af tvenne svarta ögon,
hvilka i glans öfverträffade själfva den strålande vågspegeln.
– Heliga Maria, utropade den gamla kvinnan
pratsamt uppå en starkt prononcerad plattyska – när skall
detta eländet taga slut, som helgonen pålagt oss för våra
synders skull? Säg, lilla fröken, i hvilken trakt af
världen äro vi nu? Det förekommer mig, som vore
det ett helt år sedan vi seglade från Stralsund, och
sedan vi lämnade det kätterska Stockholm, har jag ej
mer hållit räkning på dagarna. Hvar morgon när jag
står upp, läser jag sju ave’n och sju pater noster,
såsom den vördige fader Hieronymus lärde oss till
beskärm för spökelser och ond trolldomsmakt. Man kan
ju ej veta, om icke världen här tar slut, när vi kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>