Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Söderländskan i norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställe kom en fuktig tår. Två mot hvarandra fientliga
andar kämpade om denna glödande själ. Den ena sade
till henne: älska! Den andra sade till henne: hata!
Och hennes hjärta förblödde under den fruktansvärda
kampen mellan ängeln och demonen, som sletos om
hennes själ.
Det är öfverflödigt att nämna hvad läsaren säkert
redan gissat, att den smärta flickan ombord på briggen
Maria Eleonora icke var någon annan än fröken Regina
von Emmeritz, den sköna svärmarinnan, som ville i
Frankfurt am Main omvända konung Gustaf Adolf till
katolska läran. Konungen, som kände människohjärtat,
hade icke utan skäl ansett denna fanatiska flicka i stånd
till allt, om hon framgent lämnades ett rof för jesuiternes
inflytande. Han hade därför, icke af en hämnd, som
var främmande för hans stora själ, men af ädelt mänskligt
deltagande för en ung riktbegåfvad natur, beslutat
för en tid bortskicka henne till ett fjärran land, där hon
ej mera kunde nås af mörka munkars ingifvelser. Läsaren
erinrar sig att konungen uttalade denna sin afsikt
redan den märkvärdiga natten efter frankfurterborgarnes
fest; och fram på sommaren skickades fröken Regina
öfver Stralsund och Stockholm till den gamla stränga
fru Märta Ulfsparre på Korsholm. Han anade icke,
den ädle konungen, att den demoniska makt, ur hvars
klor han ville rädda sin sköna fånge, följde henne ända
till Finlands aflägsna strand. Ty fröken Regina hade
frihet att till ledsagarinna välja den af sina tjenarinnor,
till hvilken hon hade det mesta förtroendet, och hon
valde icke den gladlynta blonda Kätchen, hennes goda
genius, som bortskickades till sin hemort i Bajern, utan
den gamla Dorthe, hennes amma, som, hemligt besoldad
af jesuiterne, redan länge närt fanatismens glöd i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
