Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Bonden, borgaren och soldaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ulfsparre till Tisenhult, som just vid denna tid efterträddes
af öfverste Ernst Creutz till Sarvelaks, bodde
endast tidtals på Korsholm; dock säger vår berättelse, att
hans sjuttioåriga moder, fru Märta, med sträng hand
förde regementet öfver både slott och ladugård under
hans frånvaro.
Mellan bönder och borgare i de nya städerna rådde
den tiden en onaturlig och för båda parterna skadlig
rivalitet, uppkommen af regeringens bemödanden att till
städernas förmån undertrycka landthandeln och på ett
besynnerligt småaktigt vis reglementera varuutbytet.
Därför, när den gamle mäktige bondechefen med sin
dotter åkte in genom landttullen på Lillkyro sidan, hände
väl att en och annan af stadsborna åt den välbekante
mannen nickade en hälsning för hans rikedoms skull;
men de mera högdragne bland köpmännen, som fruktade
Bertilas personliga inflytande hos konungen, sågo
honom med föga blida ögon och gåfvo sin harm luft i
speord, nog högljudda, för att komma till den gamle
mannens öron.
– Där, sade de, kommer Storkyro bondekungen,
och Vasa har icke tänkt på någon äreport! Han håller
sig för god att tröska i rian, han tänker gifva sig in i
knekthopen och bli på fläcken generalissimus! Akten er,
se bara huru onådig han ser ut, det pörtmajestätet! Får
han råda, så gräftar han upp Vasa till kyttland!
Hos den hetsige gamle Bertila var vreden sällan
långt borta, men han dolde sin harm och pådref hästen,
för att snart komma till den sjömansänka, där han
vanligen hade sitt kvarter i staden. Han hade likväl ej
kommit långt på nuvarande Köpmangatan, som äfven nu
i vår tid ej är af de bredaste, men då var ytterst smal,
innan vägen stängdes af en hop druckne rekryter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
