- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
72

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Slaget vid Warschau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

själf – men det gifves likväl människor, hvilka så
länge och ihärdigt äro lyckans gunstlingar, att man
emot sin vilja kommer att tänka på stjärnors inflytande.
Ers majestät är en af dessa en gynnande stjärnas skyddslingar.
Ett ögonblick förmörkad, lyser hon åter med
klarare glans.

– Denne Bertelsköld – fortfor konungen, utan att
höra kurländaren – han trotsar på sin lycka, och det
täl jag icke numera. Hvad ger honom rätt att föra ett
sådant språk?

– I sanning, genmälde Schlippenbach, grefve Bertelsköld
är en ovanlig man. Utan att äga ett lysande
hufvud, ja utan andra egenskaper än ett trotsande mod,
har han likväl alltsedan sin ungdom seglat i medgången.
Han har kämpat i hundrade strider, han har
undkommit otaliga lifsfaror, utan att såras en enda
gång, alltsedan vid Nördlingen. Han har ständigt stigit
i rang, titlar, rikedom och anseende; man känner icke
med visshet hans börd, man vet blott att han är en
uppkomling, på hvilken eders majestäts höga företrädarinna
slösade utmärkelser utan måtta. Hans besittningar
äro nu bland de största i riket, och det skulle
icke förvåna mig, om, efter allt detta, ers majestäts
nådiga skämt om Lithauens hertigkrona ginge i fullbordan
för grefve Bertelsköld.

– Du har rätt – genmälde konungen efter ett
ögonblicks paus – denne man har någon rätt att tro
på lyckan. Jag behöfver sådane män. Och likväl – i
denna stund föraktar jag dem.

– Desse män, ers majestät, äro små i jämförelse
med snillet, som själf skapar sitt öde. Och snillet begagnar
dem som blinda redskap för sina ändamål; engång
förslitna, kastas de bort. Men då tal är om Bertelsköld,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free