- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
265

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hofmästaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för sonen ej tilläto henne att blifva en overksam åskådarinna
af ett så farligt företag.

– Per, min egen gosse – sade hon och fattade
stadigt hans arm, som han förgäfves sökte lösslita –
var stilla och lyd din mor, som du alltid gjort. Gif
vika för öfvermakten, det förnedrar aldrig en bra karl;
gå icke, du min redlige gosse, öfver lagens råmärken,
fastän våldet går; stå fast vid det rätta, så hjälper oss
Gud allsmäktig i sinom tid ...

– Men att godvilligt tåla ett sådant öfvervåld, nej,
mor, det kan ej, det får ej ske, ropade Per utom sig.
Jag har varit i Estland och Liffland och Polen, jag har
sett icke allenast herrarne, utan ock fogdar och halunker
behandla arbetaren som ett oskäligt djur; men se det
skall ej ske här i Finland, mor, så länge vi ha skrifven
lag och ännu en mans arm att försvara oss med ...

– Nej, Per, fortfor Greta, du sliter dig ej lös,
säger jag dig. Du vill låta nedskjuta dig som en hund ...
vill du? Gå då, gå, men jag följer dig; förrän deras
kulor träffa dig, skola de träffa mig. Gå, du halsstarrige
pojke, låt döda dig, om du nödvändigt så vill, men du
har då också dödat din mor ...

Per brast i tårar.

– Vill ni då att jag, som bör ansvara för att rätt
sker alla här på slottet i min herres frånvaro, skall
tåla ...? Hvad vill ni då af mig?

– Jag begär blott en liten tids tålamod, sade Greta,
i det hon förgäfves sökte att behålla den fasta afgörande
ton, i hvilken hon talat nyss förut. – Var klok, Per,
var god! Du vet att grefven har gammal vänskap för
oss alla. Han skall höra oss. Han skall ge Yrjö upprättelse
och som en rättvis herre bestraffa sina tjenares
öfvervåld ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free