Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flyktingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sin ytterliga häpnad öfver hennes dåliga smak – jag
vill inte förmoda, att bror Bäck kastar så lätt ifrån sig
Carl XII:s huggvärja, för att peta i en krokan på ett bröllopsbord.
– Både kungen och Gösta Bertelsköld äro i landsflykt
och fångenskap; vi måste först ha dem väl tillbaka,
skyndade Anne Sofi att anmärka, när hon på ryckningen
af kaptenens mustascher tyckte sig ana att en storm var
i antågande.
– Hjältemod! utropade kaptenen; det kostar vackra hugg, det!
– Slog han ihjäl alla ryssar? inföll lille Jonathan.
– Nej, svarade fältskärn. Medan ryssarne togo
hans länder, slog Carl XII ihjäl sina vänner turkarne.
Det hör till en stor mans besynnerligheter. För öfrigt
får jag säga kusin – och härvid vände sig fältskärn
något stucken till gamla mormor – att ingen människa
har lof att stå utom sin tid eller sin tids händelser.
Jag kan lika litet ställa till något bröllop på Majniemi
under stora ofreden, som det skulle falla någon in att
ställa till dans i ett hus som brinner i alla fyra hörnen.
I fredliga och beskedliga tider – ifall det ges någon
tid som förtjenar det namnet – då låter det kanske
tänka sig, att den ena och den andra likasom faller ur
hakarna och huserar i denna världen på rak arm. Men
stora och stormiga tider färglägga allt lefvande, som rör
sig och andas i dem. Ju högre händelsernas böljor
lyftas och sänkas, desto högre gungar hvarenda liten
båt, ja hvarenda spån, som flyter på dem, och ro finns
icke förrän i mörka djupet. Och en finsk adelsman, en
krigare, en Carl XII:s drabant skulle under stora ofreden
icke ha annat att tänka på, än att gifta sig! Kungen
själf hade ju aldrig tid därtill, oaktadt det gällde själfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
