Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 31. Husaren, gymnasisten och borgarekungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hvilken han nyss belönat med att bryta af honom
armar och ben – då föll där likasom en hagelskur
af frost öfver svartsjukans glöd, och Penna var så till
mods, som hade han först velat slå ihjäl hela världen,
sin herre undantagen, och därnäst hoppa själf uti närmaste brunn.
I denna sinnesstämning fann honom Erik Ljung.
Mellan dem var gammal vänskap, och Penna hade i
Eriks barndom varit betänkt på att upptaga systersonen
till arfving af Bertila gård, då beslutet att Erik skulle
bli läskarl gjorde alla dessa planer om intet.
– Hvad är det morbror skådar så stint? sade
gossen gladt.
Att »skåda stint» betyder på ortens språk att se
antingen mycket förvånad eller mycket eftertänkande ut.
Penna skådade verkligen »stint».
– Icke är det värdt att vara ledsen nu, när kungen
är här, fortfor Erik. Kungen vet bot för allting – och
jag skall gå upp till kungen, tillade gossen, i det han
rätte uppå sig ett kvarter i längden.
– Skall du till kungen? frågade Penna.
– Det skall jag visst; han har själf befallt det,
svarade Erik.
Penna var icke van att besväras af ljusa infall,
men denna gång hade han fallit ur hakarna och var
icke mera sig själf. Han fick en idé.
– Träffar du kungen, sade han, så bed honom att
jag får ingå i tjenst som husar.
– Morbror vill blifva husar! utropade Erik med
oförställd förvåning.
– Hvad sen? Det har jag varit förr, genmälde
Penna.
– Men morbror bär sina femtio år på nacken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
