Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nissa-ån.
- Mundrucu-Indianerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nissa-ån.
Från den redan genom Danaholms-mötet år 951, då gränsen
mellan Småland och de danska provinserna Skåne,
Halland och Blekinge reglerades, bekanta Nissa källa
(Nizer kild) belägen på Hackelsbo ägor vid södra
gränsen af Månsarps socken, en half mil från Taberg,
leder Nissa-ån sitt ursprung. Denna å börjar som en
liten knappt synlig bäck. Efter några böjningar åt
nordvest går hon in i Mo härad af Jönköpings län. Här
antager hon en vestlig riktning och vid Jära bys
nordvestra gräns gör hon en temmeligen stark böjning
åt s. s. o. hvilken riktning den allt mer och mer
ökade strömmen bibehåller ända till utloppet i hafvet
vid Halmstad. Vid Jära bro lär ån ligga 690 fot öfver
hafvet, således 395 fot högre än Vettern. Nissa-ån
har flera bifloder, hvilka understundom alldeles
utsina under långvarig torka och sjelfva Nissan har
understundom så litet vatten att ett eller flera hjul
vid Nissafors’ Jernbruk måste sättas i
overksamhet. Bruket, anlagdt 1725 af brukspatron Camitz
på vestra sidan af Nissa-ån, 1806 flyttadt till den
östra, har 4 härdar och 3 stångjernshamrar. Här finnes
äfven manufakturverk med knipp- och spikhammare,
hvarförutom bruket också har egen masugn i
Bonstorps socken. Nuvarande fideikomissarien är
major Lövenskiöld. Vår bild framställer en vy af det
romantiskt belägna herresätet Nissaforss.
För att göra Nissa-ån segelbar, hafva förslag väckts
flera gånger, såsom 1664, 1680, 1719, 1740 och sednast
1838; men alltid lika resultatlöst. Onekligen skulle
dock en sådan kommunikationsled väsendtligt bidraga
till höjande af rörelsen och medföra särdeles goda
resultater för handeln på vestkusten med skogseffekter
från det inre af landet.
Det var vid mynningen af Nissan som det namnkunniga
Nissaslaget hölls 1061 och som slutade med danskarnes
öfvermannande då deras konung Sven Ulfsson undkom,
så som i föregående häfte under rubriken Halmstad är
berättadt. Denne konung kom under diktadt namn och
simpel förklädnad till en bondgård. Här framsattes
tvättvatten åt honom jemte någon förtäring. När
konungen torkade sig på midten af handduken, ryckte
husmodern den ifrån honom och sade: "Föga måtte du
hafva lärt; det är torparelikt att väta hela duken på
en gång." Efter måltiden begaf sig konungen derifrån och
tog sin tillflykt i en skog, som nu längesedan
försvunnit; men grafhögarne på den ödsliga heden
torde utgöra minnesvårdar öfver de fallna danskarne,
hvilka på Harald Hårdrådes befallning blefvo jordade.
På den väg som från Jönköping följer Nissa-ån till
Halmstad stå vid åkanten några huggna stenar och på
ett par af dessa finnas Carl X:s och Carl XI:s namn
inristade.
Mundrucu-Indianerna.
 |
| Giftberedning hos Mundrucu-Indianerna. |
Mellan Rio Madeira och Rio Tocantins, två mäktiga
brasilianska strömmar, hvilka utfalla i Amazonfloden,
finnes en ofantlig, blott af få måttligt höga
bergsträckningar begränsad slätt, hvilken trots dess
utomordentliga fruktbarhet ändock förblifvit oberörd
af kulturen, enär de många floderna under regntiden
förorsaka stora öfversvämningar. Klimatet är hett,
med mycket regn och oväder; dag
och natt hela året igenom lika. Produkterna bestå i
alla möjliga tropiska alster, isynnerhet de dyrbaraste
träslag, ädlaste kryddor och en stor rikdom på djur;
dock fela mineralrikets alster.
Den ifver, med hvilken man nu genomforskar alla
mindre bekanta delar af jordklotet, har förskaffat
oss en noggrann kännedom om nämnde stora slättland,
och isynnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1866/0049.html
