Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Stackars Fanny!" (En tidsbild.) Anna A. - Asfaltsjön på Trinidad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––-12
kommer att tillgå så präktigt och fint, som det
tillgår »hos dem» - hos Fannys föräldrar.
Fannys föräldrar innehafva icke någon
samhällsställning, som ålägger dem att ställa till
några sådana der storartade kalaser; nej, men de
hafva penningar; de äga förmögenhet, utan att hafva
skaffat sig motsvarande inre bildning. Yerlden och
lifvet har för deras ytliga uppfattning blott en
sida: den i ögonen fallande-, de söka nöjet blott i
sinnets förströelse och i verldsliga njutningar och
menniskovärdet blott - i kläder och penningar.
Derföre är det, som Fanny, alltsedan hon var liten,
släpats med på stora bjudningar, utstyrts efter
senaste modejournalen,
fått allt, hvad hennes ögon begärt och sluppit
att göra något, som förefallit henne på minsta vis
besvärligt eller ansträngande; derföre är det, som
Fanny, oaktadt hon både haft guvernanter och gått i
pension, aldrig grundligt lärt sig något, utan är en
okunnig och till hjertat obildad flicka; derföre är
det, som hon redan i barnaåren är så mätt på nöjen,
att hon egentligen icke finner nöje i någonting, och
derföre är det, som hon vid den ålder, då Elin ännu
om söndagsmorgnarna speglar sin friska och fagra
bild i sjön och liksom i barnaåren niger djupt,
när klockorna kalla till templet, derföre är det,
som Fanny då, vid tjugo år, i fall hon kan lefva så
länge, skall vara äldre och lefnadströttare, än Elin
vid sextio. - »Stackars Fanny!»
Anna A.
på
bland naturens märkvärdigaste företeelser är en
sjö på Trinidad, som kallas Asfaltsjön, och om
hvilken man hört mycket berättas, utan att äga någon
tillförlitligare kännedom om densamma, e-när högst få
personer lemnat någon annan underrättelse om sjön,
än hvad de sjelfva inhem-tat genom hörsagor eller
äldre beskrif-ningar.
Efter en half dags seglats längs syd-vestra kusten
af ön kommer man till Cap La Brea, hvarifrån man ej
har långt till
Naparina. Långt innan man hinner Cap La Brea, redan
på flera mils afstånd derifrån, känner man en stark
beck-lukt, och när man landat finner man att stranden
är alldeles svart,
antingen den nu består af eller är öfverdragen
med asfalt, som på ett eller annat sätt förts dit
ifrån sjön. Den rika vegetationen med dess ljusa
grönska gör markens vulkaniska utseende ännu mer
påfallande. Man framkommer till sjön efter en mils
färd inåt landet. Yägen från stranden bär alltjemt
uppåt, och sjöns yta ligger åttio fot högre, än
hafvets. Den rika växtlighet rnan under hela vägen
beundrat, återfinner man äfven vid sjöns stränder:
Nästan alla tropiska växter äro här representerade,
och otaliga fjärilar och honungsfåglar med de mest
lysande färger fladdra och flyga omkring eller
försvinna bland trädens grenar. Asfaltsjön mäter en
och en half mil i omkrets. Under månaderna Juli,
Augusti och September äro dess beståndsdelar
flytande. Källor af jordbeck, kokande vatten
och lerartade ämnen kasta då här och der upp pelare
af ända till fyrtio fots höjd, och äfven ganska
lätta föremål, som falla
ned i
sjön, sjunka och äro för alltid förlorade.
Men under
det öfriga af året är jord-becket vid stranden och
äfven på ett betydligt afstånd derifrån jemförelsevis
hårdt. ’Äfven på de tider då sjön är gångbar, är det
icke råd-ligt att stanna, ty vid hvarje steg aftrycker
foten sitt spår i den mjuka ytan, och det är alldeles
nödvändigt att gå på för att icke sjunka ned.
Under denna tid bildar
jordbecket breda åsar, mellan hvilka framflyta
små bäckar af kallt kristallklart vatten, som
smakar svaf-
Asfaltsjöne
vel och asfalt.
Små öar, rikt
bevuxna med örter och buskar, synas här och der på
sjöns yta. De uppslukas under den tid då sjön är i
sin fulla verksamhet, men visa sig åter under den
kalla årstiden. Det är antagligt, att sjön står i
underjordisk förbindelse med hafvet, och man har
vid hafskusten funnit med bokstäfver märkta störar,
hvilka förut blifvit nedsatta i asfaltsjön. Det
är så mycket mer sannolikt, att en sådan förening
mellan sjön och hafvet finnes, som man vid Cap La
Brea påträffar underhafsvulkaner, hvilka uppkasta
asfalt och andra ämnen af samma slag, som de, hvilka
finnas i asfaltsjön. Humboldt, De Yerteuil och andra
vetenskapliga aukto-riteter bekräfta det förhållandet,
att man finner liknande vulkaniska företeelser på
Sydamerikas kontinent, med hvilken ön Trinidad utan
tvifvel en eåno; varit förenad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>