Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labyrinten på Kreta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Labyrinten på
n bland Medelhafvets herrligaste öar är den med
myrten, ceder och cypresser bevuxna och af rika
floder vattnade ö, som förr kallades Kreta, men
numera allmännast
fattare omnämner, att han sjelf sett denna
labyrint. Diodorus och Plinius förklara, att det på
deras tid icke fanns något spår af densamma. Det är
mycket troligt, att den aldrig har funnits
Ingången till labyrinten på Kreta.
benämnes Kandia, der, enligt gr ekersagan,
öfverguden Zeus föddes och tillbragte sina gladaste
ungdomsår. Det var hit han förde Europa, efter att
hafva en-leverat henne från hennes fader, konungen
i Sidon. Det var här hon sedan födde honom sönerna
Minos, Rhada-manthus och Sarpedon. Här byggde Dsedalus
på konung Minos befallning den ryktbara labyrinten,
som säges hafva användts som fängelse åt vidundret
Minotaurus, en son till Minos’ gemål Pasi-phae och
en tjur. Han var till hälften tjur, till hälften
menniska, och hans föda utgjordes af ynglingar och
unga flickor. Slutligen, säger sagan, besegrades
dock detta vidunder af Theseus, hvilken af Minos och
Pasiphaés dotter Ariadne, som förälskat sig i honom,
erhöll ett trådnystan, med ledning af hvars trådar
han kunde, sedan han dödat Minotaurus, återvända
samma väg som han kommit. Enligt professor Eaoul
Rochettes åsigt, är Theseus’ seger öfver Minotaurus
liktydig med den grekiska gudalärans införande och den
menniskooffrande Baals-kul-tens undergång på Kreta.
Det var icke en underjordisk, utan en på sjelfva
marken uppförd, öppen byggnad, till hvilken den
beryktade Dsedalus uppgjort planen efter den labyrint,
som han sett i närheten af Moeris sjö. Så säger
traditionen. Men ingen af forntidens for-
Labyrinten på Kreta.
till annat än i poesien och sagan, men det är äfven
möjligt, att den varit byggd till en del öfver
jorden och till en del
under densamma. Detta sednare antagande gör det
sannolikt, att den öfre byggnaden, som fanns före det
trojanska kriget, försvunnit långt före Diodori och
Pli-nii tid, hvaremot den underjordiska labyrinten
bibehållit sig ända till våra dagar. Författaren
till Entymologi-cum inagnum och Eustathius,
i sina kommentarier till odys-séen, antaga att
labyrinten på Kreta endast var en håla, och det
finnes äfven ganska många sådana på ön. En af dem,
vid foten af berget Ida, beskrifver den ryktbare
botanisten Tournefort 1702 i sina bref till ministern
Pont-chartrain. Efter honom har den lärde Cockerell
besökt stället och lemnat en mycket fullständigare
beskrifning deröfver, åtföljd af tvänne teckningar,
hvilka vi här återgifva. Han berättar, att hans
vägvisare förde honom till en kulle, der ingången till
den i jorden gr af da labyrinten var belägen. »Denna
ingång», säger han, »förde till en slags förstuga
af omkring tjugofem fots bredd och fyrtiofem fots
längd, försedd med fyra dörrar, af hvilka endast
en ledde till det inre af labyrinten. Början af den
underjordiska gången var så låg och så fylld med sten
och jord, att man måste krypa för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
