Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Redaktionens papperskorg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
203
mig ett litet, konstigt ihopviket, hvitt papper med röda
rutränder, hvarpå stod skrifvet:
»Hr Högädla Herr Reddaktörh! . . .
Med föranlåtelse af anledning uttaf äcktenschapsannångsen
i Lördasse får jag Nämna att jag underticknad är leddig
till ägtenskap och äj obenäggen om herrn såm vell gifta sig
er en hygglier och regel Kar ja har kenat Hos barron på
forrsa i två - 2 - åhr men så fech ja ärva mi moster
GOOO (6000) rikxtaller å då slöt ja opp med de å lerde
maj te sy kler å nu så ha ja Hatt å alle mina penga i
behåll ... Ja är barra 26 åhr och fålk sägger att jag seer
miche bra ut ve gjus mitt påträtt kan fåss om Härrn vell
snälla Reddacktörn var snäll å styhr om detta snart; snart,
snart.
med öm tillgiffenhet
Frida P......n.
Angellägget Wallgatan 19 5 tr. u....
(26 åhr 6000 rixtaller).»
»Och detta kastade du i korgen!» utbrast jag. »Du har
ju krossat ett hjerta.»
»Eller räddat Frida P......ns sex tusen, menar du?
Men läs nu, hvad fru A. pä Storgatan har att förkunna.
Hon borde blifva hedersledamot af någon djurskyddsförening.»
Jag läste:
»Insänt.
»Omänsklighet mot Gjur.
I fredasse ättermidda klåcka 6 på Yetorge kom en
bonne me ett halmlass som va snett å välte i backen mitt
för Borins å min lille hunn som va ute å Lekte me ett par
gämnåria kamrater och vänner kom unner lasset . . . likblek
af fahsa störta ja ut och anbefalltte bonnen att
ögonblickeligen rädda Båji men de ogjuret svarte ... att hunn geck de
inga nö på för snön va mjuk å halmen va inte hårl han
häller å så skulle han fårst gjälpa opp hästen, som låg ikull
å sparkka så de va för faslight ... å hur ovetti ja än va
på bonnen en hel halltimme så sa han allri orl; män då
han fått opp . . . hästen och den arme Båji vart räddader å
bet honom i benet så sa han . . . Vet Huut racka . . . bör
icke en dylik omänsklighet mot gjur offäntligen brännmärkas ...
Fru A på Stor Gatan.»
»Din korg är verkligen underhållande», anmärkte jag
skrattande. .
»Ja, delvis, min bror; men här finnes också förskräckliga
saker: politiska kannstöperier på femton ark, i hvilka samma
sak omtuggas minst hundra gånger; ursinniga förslag till
samhällets ombildning, afskaffande af alla embetsmän, skatter och
tullar; armeorganisationsplaner i jämnt niohundranitionio
paragrafer; poem på hundratals verser om huru högt Karl älskade
Lina; polemiska uppsattser, fulla af så mycket personligt
ovett, att hälften vore nog för att skaffa tio ansvaringar
fästning på lifstid; förtäckta anklagelser mot myndigheter
och . . . men se här ett apropos: ett ’litet poem’. Läs det!»
»Epigram.
Det var en vacker sommarqväll i Juni,
Johanna L .... kom gående och frun i
Herr F. 0:s snusbod mötte henne och
Fick se, hur hon en liten näpen lock
I pannan hade helt kokett och huru
Hon gick der styf, liksom en käpp af furu,
Men böjde sig, en fällknif lik, då Knagg,
Den rike hökarn strök för henne flagg.
Då sa’ fru L...”
Jag afbröt här och vände på bladet, som var alldeles
fullskrifvet.
»Det var ett något, långt epigram, det här», anmärkte
jag missmodig.
»Ja, det är litet rundligare tilltaget, än dylika
gemenligen bruka vara, och du kan gerna bespara dig besväret att
läsa fortsättningen. Epigrammets udd är, att de båda
damerna började säga hvarandra sötsura artigheter, att de sedan
kommo i gräl och sist i slagsmål.»
»En polishistoria på rim . . .»
»Men utan reson ... I fall du är skicklig mathematiker
så se här!»
»Frågas.
När man vet, att hr And.rs Gus. af Pett.rsson (vi vilja
af personlig hänsyn icke utsätta hela namnet) är, såsom
kruka betraktad, 7/8 gånger större än hans bror, som är 1 5/11
gång mindre mes, än hans hustru är ragata; och då man
likaledes vet, att hr And.rs Gus. af Pett.rssons fru förhåller
sig till sin svägerska som l till 9,7, så frågas: huru stor
kruka är hr P.?
Arithmetikus.»
»Låt mig för all del slippa att lösa det problemet.»
»Gerna! Här är ett nytt prof på modern intelligens.»
Jag mottog ett mycket fint pappersblad, hvarpå med
en drifven, elegant stil stod skrifvet:
»Folkmötet vid Hundkula.
Referat, uppsatt för MiddagsBladet af L. v. S.
Ordföranden: Vov vov vov, v-o-o-o-v, vov vov vov vov v-o-o-o-v!
Hr A ... n: Bäh bäh-h-h, bäh bäh, bä-ä-ä-ä-h, bähhh!
Hr P ... n: Muh muh muh, mu-u-u-h, muh muh, m-u-u-h, muh.
Hr S . . . n: Jam jam jam, miau miau mi-au, jam, miau, jam jam jam.
Hr L . . . t: Kuckeliku kuckeliku, plock plock, kuckeliku, plock
plock!
Hr S . . . ni: Yah yah yah yah.
Ordföranden: Vov vov vov!"
I denna stil fortgick det hela arket igenom.
»Jag känner författaren till detta snillrika opus»,
anmärkte min vän. »Han har sjelf uppträdt som talare på
flera af dessa förhånade folkmöten och verkligen lyckats att
slå blå dunster i ögonen på folk, så att han nog en vacker
dag blir vald till riksdagsman.»
»En snygg folkrepresentant, i sanning!»
»Ja, sådana skola de vara! Låtom oss emellertid gå
vidare i texten. Hör:
-»Goe Härre!
Det är som så att ja e änka och har en Sohn som
schöter min lille gårdsdel och nu så säjer dom att alla Kara
ska tvingas te å bli kneckta å vara de i 4 10 (förtio) år
om de nu ä på de viset så vell vi sälja gårn å flytte till
Armerrika män hälgest stanna vi nog kvar för gårn ä gor
å ja har ärvten ätter far min goe härrn säj oss sanninga
vi lita på härrn
anna andersdåtter
m. h. p. p.»
»Se der rent språk och rakt på sak, utan alla
slingerbultar. Nå, du svarade henne . . .?»
»Att hon och alla andra kunde sitta i fred och ro på
fäderneärfd grund, och att troligen aldrig svenska folket
skulle låta tvinga sig till allmän värnpligt i sådan
utsträckning, som hon befarade.»
»Det blef sålunda två emigranter mindre.»
»Det blef flera. Jag mottog sedermera besök af den
hederliga Anna, som personligen ville tacka mig för den
lemnade upplysningen. Det var en präktig qvinna, som det
varit skada om Sverige förlorat . . . Vill du nu höra ett ord
protektionism ur de djupa leden, så se här:»
»Snälla Herr redaktör var god och lämna plats i
tidningen åt dessa rader är det något som kan skada
redaktören så var snäll och ändra det
Ett Ord Att Märka
ett ord rörande denna nu tidens närings frihet besynnerligt
nog lik som j dessa tider som follket kallas varda så
upplysta och ändå gå villse om rätta innehållet att både
magjstrat och kronfogdar kan lämna ut olaga betyg till
Handlare på så vis att när de komma på andra plattser och vill
försälja sina varor så blifva de lagligen kallade för olagliga
betyger kan man kalla detta för ordning o nej för det andra
så som mötesdagar j städerna der går de fullt på gatorna
s. k. sjakrare som ej har en skrifven rad var de äro födda en
gång sen mer ha rätt att selja nåra varor om vederbörande
detta betänkte så fick ej en enda gå varken på gator eller
26*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
