Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fabrikspiporna började nu blåsa från alla
håll.
De blåste och tjöto i alla tonlägen, från
den gällaste diskant till den grövsta brumbas.
Och i ursinniga vågor stego avgrundsorkesterns
toner emot höjden, studsade mot hustaken,
dansade fram efter gatorna, överallt de kommo
pinade de för en stund sönder människornas
örhinnor.
Fabrikernas stora portar höllo nu sina gap
öppna för att sluka alla de tusen arbetare som
självmant i mörka massor strömmade till.
Nu blåste ingen pipa efter Magnus längre,
inga fabriksportar öppnade sig för honom, ty
han hade visat sig oduglig för tjänst i det ordnade
samhället.
Och det var han glad över.
– Nå, man får väl stå utanför då, tänkte
Magnus, då han gick förbi Bolinders och såg
hur portarna stängdes efter de sist ankomna
arbetarna.
Samhället behövde honom icke och när så
var trodde han att det var lika lätt för honom
att reda sig på egen hand som det var för
samhället att sparka i väg honom.
Var det icke för skams skull, hade han haft
lust att räcka ut tungan åt samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
