Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slog hans hat mot samhället ut i full låga och
han började nära de vildaste planer för att taga
hämnd på det samhälle som icke hade en brödbit
åt honom en gång.
Men alla hans planer voro omöjliga att
utföra, eller och voro de så galna att det icke
skulle gagna till något om de utfördes. Det
enda synliga resultatet av detta hat blev en
mängd ursinniga dikter, där han frossade i blod
och eld. Pengar fick han icke för dessa dikter,
ty de voro för råa för Politiken och Facklan,
som fick dem, kunde icke betala något.
Det enda han vunnit på sin diktning var
en stor popularitet bland arbetarna och en
ryktbarhet som gjorde att han knappast vågade sig
ut förr än om kvällarna då mörkret fallit på.
Sommaren hade gått sin kos, skogarna och
parkerna bleknade och blommorna i rabatterna
vissnade och föllo samman. Regnet piskade
marken och kylan kom insvepande över landet,
människorna togo på sig sina överrockar och
tyckte att det var ljufligt då den första snön
virvlade ned över gatorna.
Men Magnus tyckte inte att det var ljuvt,
ty han hade ingen överrock att taga på sig
och snön var obehaglig för tårna.
Det värsta var att han icke lyckats betala
hyran till första oktober, och nu var man långt
inne i november. Värdinnan brummade för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
