- Project Runeberg -  Finland /
17

(1891) [MARC] Author: Harald Wieselgren - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Historia. Karl XII—Gustaf IV Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenska språkets stigande betydelse för den inhemska
bildningen hade helt naturligt medfört dess stigande utbred-
ning i Finland, hvilket åter alstrat farhågor för finskans
ställning, om icke i kyrkan, dock inför domstolar och äm-
betsvärk. Fordran att alla finska domare och ämbetsmän
skulle vara mäktiga finska språket framstäldes väl i riks-
dagen, men kunde icke genomdrifvas, då den stred mot de
antagna befordringslagarna och skillnad i dessa, hette det,
omöjligen kunde göras för olika delar af riket. Det var
1738 denna fråga först gaf anledning till hetsig debatt i
<<gekreta utskottet". Resultatet blef att, vid besättande af
domareämbeten och andra tjänster i Finland, kunskap i
finska skulle ge företräde, när meriterna för öfrigt stodo
lika. Längre kunde icke den regerande svenska byråkratin
sträcka medgifvandet — utan skada för sig själf. Ed-
svurna tolkar kunde icke häller fås, därtill saknades pän-
ningar. Men en kongl. finsk translator antogs af rege-
ringen och åt honom och andra anförtroddes öfversättandet
till finska af allehanda förordningar, ja af 1734 års lag,
hvadan åtminstone något vanns för den läskunniga finska
allmogen.

Den "lilla ofreden" (1741—43) lämnade icke så svåra
spår efter sig, som den "stora"; nya ’"deputationer” vid
riksdagen undersökte och afhjälpte skadan så godt de för-
mådde, hvarefter inom några år allt återtagit sitt förra
skick: rastlös sträfvan efter ekonomisk utveckling. Nya
städer anlades, Sveaborg påbörjades, en generalguvernör
tillsattes för att bättre leda, ordna, påskynda alla ekono-
miska, administrativa och militära anstalter. Men han in-
drogs snart, då man märkte hur föga han bidrog till skynd-
samhet i afsedd riktning. Större betydelse för Finland fick
Augustin Ehrensvärd, skaparen af Sveaborg och Finlands
flotta, och Jakob Faggot, grundaren af det finska storskiftet,

HISTORIA, KARL XII—GUSTAF IV ADOLF. 17 j

öfver innebyggarna i "svenska Finland”, hvilka icke längre j
kunde vara okunniga om den svenska maktens förhållande Eb
till den ryska. Men om ock redan nu tanken på ett åter- i
förenat Finland under rysk öfverhöghet föresväfvade en- I
skilda finnar som bästa möjliga utgång ur det hotande jå
läget, dröjde det dock ända till nästa svenska krigsförkla- d
ring mot Ryssland — hvarför ingen regerande riksdag bar :
skulden — innan en sådan tanke växte ut till kärna i en r
partibildning. |
r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 6 23:16:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finland/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free