Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Historia. Karl XII—Gustaf IV Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADA
Is FM as ISA RAR
ÄRR sn Mr LARS
VTA
SKE
Förr gr rr
ROR
Vi og Tr RR Ar OR RR da
2 ket RANN vred
Äned
VYER
E
|. |
KI
HÖR
Te
i Hå
f
NN ol
R
Få
4 BA
ARLA
AS ar RO a
Vä FIS AES
IREVMBELA ART SKAET HADE
I
FINLAND.
33 småningom urartade ständerväldet, men det hade
dock under hela sin tillvaro ganska vackra sidor och gynnade
företrädesvis landets ekonomiska uppblomstring. Det förde
jämväl lagarbetet till ett godt slut, i det efter femtioårigt
förarbete en ny lagbok antogs. Vetenskapen höjde hufvudet,
patriotismen vände sig inåt och framälskade en inhemsk
litteratur. Inhemsk var svensk, äfven i Finland, ty folk-
bildningens tid var ännu icke kommen: det gälde den högre
bildningens utskiljande från den latinska universalmonarkien,
och därvid kunde svenska språket göra tjänst.
Finlands invånare, för ett trettiotal år tillbaka 450,000,
voro några år efter fredsslutet enligt ungefärlig uppskatt-
ning 275,000. Och nu skulle de räcka till för arbetet!
Och huru var det efter så lång laglöshet stält med folkets
sedliga halt? Okunnighet och råhet hade i hög grad till-
tagit. Missväxtår och boskapspäst drefvo ytterligare bort
de olyckliga bönderna, talrika utvandringar ägde rum till
fränderna i ryska Karelen och Estland. Men tiden läkte
såren. Regeringskommissioner utsändes att undersöka för-
hållanden och upptaga klagomål. En viktig länk i kedjan,
som höjde Finland ur betryck och elände, var den större
betydelse finske mäns deltagande i <efrihetstidens" riksdagar
erhöll för landet. "Finska deputationer’ tillsattes under
åtskilliga riksdagar för behandlande af frågor om Finlands
uppkomst.
Landets uppmätning, sjöars och älfvars upprensning,
vägars anläggning, sockenmagasiners inrättande och för-
svarsväsendets ordnande voro hufvudsakliga frågor rörande
Finland vid de svenska riksdagarna under "frihetstiden".
Att försvarsväsendet nästan fullständigt försummades, häm-
nade sig 1741, då den regerande riksdagsmajoritetens oför-
stånd och öfvermod visade sig i en krigsförklaring mot Ryss-
land. De djärfvaste anspråk på eröfringar från Ryssland
af ännu mer än Ryssland i czar Peters tid eröfrat från
Sverge följdes af del eländigaste anstalter för krigets ut-
förande och de olyckligaste förvecklingar mellan befälet.
Resultatet af allt detta blef skamligt nederlag för svenska
trupper, svår tunga för Finland, som återigen kom under
ryskt välde, och, när freden slöts 1743 i Abo, ny styckning
af landet. Det fanns nu ett "ryskt Finland" vid sidan af
ett "svenskt Finland”. Minnet af att ryssarna två gånger
haft hela landet i sitt våld sväfvade sedan alltjämt oroande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
