Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Historia. Finland »upphöjt bland nationernas antal»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND "UPPHÖJT BLAND NATIONERNAS ANTAL". 23
lands. Men gick det än långsamt i början, så gick det
säkert framåt. Den "finska nation", om hvilken Alexander
talade och om hvilken under 1700-talet ofta talats i både
Ryssland, Finland och Sverge, betecknade Finlands samt-
lige invånare, bland hvilka svenskarna voro ledare. Under
utvecklingens fortgång har man först i Finland, sedan i
Ryssland, begynt göra anspråk på namnet såsom till-
kommande endast de finsktalande i Finland. Striden
härom har kraftigt utvecklat folkbildning och folkmedve-
tande i Finland, brakt de svensktalande bildade klasserna
i landet att lära sina finska landsmäns språk, infört detta
bland kulturspråken och sålunda (om allt går väl) i stället
att söndra och försvaga, enat och stärkt den "finska
nationens" motståndskraft mot försök österifrån att "dela
och härska".
&
Alexander hade väl i början lyssnat till den från
kejsarinnan Katarinas tid för Finlands "själfständighet’" i
Ryssland värksamme Göran Sprengtporten och inkallat till
Petersburg en kvasi-riksdag, en deputation af de fyra
stånden, hvilkas medgörlighet borde kunna garanteras af
valsätt och öfverläggningsort. Men deputationen under-
kände på det bestämdaste sin befogenhet att spela riks-
dag, hvarefter landtdag (namnet taget från Östersjöprovin-
sernas adels-landtdagar) samlades i Borgå. Där behand-
lades hufvudsakligen de kejserliga propositionerna "om
inrättningen af landets militär", "om uppbörden af krono-
utskylderna’”, "om mynt och pänningevärket’, "om rege-
ringskonseljen’. Den indelta hären sattes på vakans
(afgifter till kronan faststäldes i stället för uppsättande
af manskap), bevillning, accis och landttullar afskaffades,
jordskatteförenkling föreslogs, och statsbudget uppgjordes
hvad inkomstsidan beträffar, under det utgiftssidan öfver-
lämnades åt regeringens bestämmande”). Den ryska
+) "De årliga inkomsterna under svenska tiden uppskattades till
513,442 riksdaler (omkring 3 millioner finska mark), hvaraf för Fin-
lands enskilda behof användes 229,958 rdr. Däri ingingo dock icke
inkomsterna af stora sjötullen, omkring 56,000 rdr och af postvärket,
omkring 6,000 rdr." Schybergsson, Finlands historia II, sid. 386.
Läsaren torde erinra sig att såväl till hof som regering och centrala
ämbetsvärk erfordrades Finlands bidrag, hvilket förklarar skillnaden
mellan hufvudsumman och afdraget "för Finlands enskilda behof’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
