27 (Finland)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Historia. Finland »upphöjt bland nationernas antal» - 6. Historia. Finlands konstitutionella mansålder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

boklådor, lånbibliotek m. m. skulle hålla landet fritt från
besmittelse af “tidsandan“. Men det hjälpte icke.
Tidsandan blåste slutligen lif i Orientens “sjuka man“, när
den finske generalguvernören och ryske ambassadören
furst Menschikoff ohöfligt bemött honom, och
civilisationens fanbärare, “Västmakterna“ med Cavours Sardinien vid
sidan, drogo i härnad emot Nikolaj, stillaståendets
representant. Äfven Finland fick sin del af krigsskadan, ehuru
obetydlig emot förra vanligheten: fartyg uppbringades,
Bomarsund förstördes, Åland ockuperades, timmer- och
tjärupplag brändes. Inför utsikten till förödmjukelse och
nederlag, för sin krona som för sina idéer, sjönk den
järnhårde härskaren i grafven. Europa drog en suck af
lättnad. Öfver Finland uppgick en ny dag.

6. Finlands konstitutionella mansålder.

Den 3 mars 1855 “bekräftade“ kejsar Alexander II
Finlands “religion och grundlagar, samt de privilegier
och rättigheter hvart och ett stånd i synnerhet och alla
inbyggare i gemen hittills enligt detta lands författning
åtnjutit“. Fem dagar senare fick Menschikoff till
efterträdare sin adjoint grefve Berg (liffländare), hvars mångordiga
värksamhetsnit brakte själfva Haartman i skuggan. En
“militärfakultet“ organiserades vid universitetet (att
underlätta studenters inträde i krigstjänst), sedan Sveaborgs
bombardement (1855 augusti) uppskrämt sinnena, men
fredsutsikter läto ej vänta på sig. Samtidigt med fredens
afslutande i Paris intog kejsaren själf ordförandestolen i sin
finska rådkammare, vid ett besök i Helsingfors; från den
konseljen utgick det viktiga beslutet om järnvägsbyggande
i Finland, äfvensom om uppdrag åt finska
hushållningssällskapet att undersöka landets behof och föreslå åtgärder
till deras fyllande. Sällskapet nedsatte en mängd
kommittéer, själfvärksamhet begynte, regeringen ville icke göra
allt själf, som i den Nikolaj-Haartmanska tiden.

Öfverallt påkallades lagstiftningsåtgärder, för hvilka
ständernas deltagande erfordrades. Men ofvanifrån kom
icke det lösande ordet. Det kom icke häller i prässen,
hvars hårda band från Nikolajs tid icke blifvit lossade.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Wed Nov 6 23:16:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/finland/0027.html

		Finland / 27 (1891) Author: Harald Wieselgren - Tema: Verdandis småskrifter Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|