Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lahjomisjärjestelmä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning; korruption, -mis(järjestelmä [-mut-[nings]-,-] {+mut-
[nings]-,+} korruptions|system. -yritys
mut-[ningsj-, korruptions|försök.) -nta* ks.
lahjominen, -ttava, -ttavissa (oleva)
mutbar, besticklig, fal; hän on helposti
-ttavissa (m. hauk.) han är en mutkolv.
-ttavuus2 mutbarhet, besticklighet, falhet.
lahju|s (lav. pl -kset) mu|ta -an -or. -
ten(ottaja som tar mutor; muttagare; mutbar
[besticklig] person; [hauk.] mutkolv-en-ar.
-otto tagande av mutor.)
-lahkei|nen kapea -set housut byxor med
smala ben; kaksi— försedd med dubbla
fållar; (leik. mies).
lahko 1. (el.-, ksv. -järjestelmässä) ordning;
(luokka) klass -en -er; (puolue) parti -et -er;
(ryhmä) grupp -en -er. 2. (usk.) sekt -en -er.
-henki sektanda. -inen sekterisk,
sekteris-tisk. -kunta sekt -en -er. -lainen (s.)
sekterist -en -er. -lais- sekteristisk. (-henki
sekteristisk anda.) -laisuus2 sekt|erism,
-väsen, -muodostus sektbildning, -njohtaja
sektledare.
lahmata (er. heinää, viljaa kävellessään)
trampa ner.
lahna (el. Abramis brama) brax|en-en-nar.
-nkukkal. (rentukka) kabbeleka. 2.
(leskenlehti) hästhovsört -en -er. -nparkki ks. p
a-s u r i. -npoikanen braxenpanka. -npyynti
braxenfiske. -nruoho (ksv. Isoëles lacustris)
braxengräs. -parvi braxenstim. -verkko
braxennät.
laho 1. (a.) murken; (mädännyt) rutten;
förmultnad; (ränsistynyt) förfallen. 2. (s.)
murkenhet; (mtsh.) röta. -amaton som inte
murknar (murknat); som inte tar (tagit) röta;
rötfri; fri från röta; oförmultnad. -aminen
murknande; ruttnande; förmultning,
hu-mifiering. -amis(aste [mtsh.] förmultnings-,
humifierings|grad. -jäte förmultningsrest.
-tila förruttnelse-, förmultnings|tillstånd.)
-kanto murken stubbe, -kas ks. hilleri,
-koro (mtsh.) rötlyra. -n(altis, -arka [er.
mtsh.] utsatt för röta. -alttius benägenhet
för röta. -kestävyys [mtsh.] röthärdighet.
-neisuus2 murkenhet;
förmultningstillstånd; huminositet.) –oksa murken kvist;
(puut.) rötkvist. -puu 1. (sht.) murket trä.
2. (mtsh. pysty—) rötskadat träd; rötträd.
-rastas ks. laulurastas, -sieni
hussvamp. -ta bli murken; murkna; (mädätä)
taga* röta; ruttna; (muuttua mullaksi)
förmultna; humifieras; vrt. rappeutua; -nnut
murken, förruttnad, -ton (sht.) rötfri.
-ttaa* röta2, -us2 murkenhet; röta. -utuma,
-vika rötskada; (sht.) felaktighet genom
röta. -vikainen rötskadad; angripen av röta.
lahtari (j., vanh.) ks. teurastaja.
1. lahti* (j., vanh.) ks. teurastus.
2. lah|ti2* (vs.) vik -en -ar; -den perukassa
(pohjassa) längst inne i viken; -den suulla
vid (i) inloppet till viken, -valas (el.
Balae-noplera acuto-rostrata) vikval.
laida||llinen (försedd) med kant(er); (mer.
sot.) bredsida, -s (äst.) stav -en stäver;
-kset laggvirke -t; stavämne -t -n. -ton
(ääretön) oändlig, -tusten kant vid kant;
sida vid sida; (vierekkäin) invid, (nära)
intill varandra.
lmä — laillistaa Jai
laide* (sivu) sida; (reuna) kant. -sola ks.
lateraaliaukko.
laidem||maksi, -malla, -pana längre mot
(närmare) kanten (sidan),
laidoi||ttaa*: ~ vene bordlägga* en båt; ~
astia lagga ett kärl. -ttaminen
bordläggande, -läggning; laggande, läggning, -tus
bordläggning; läggning,
lai|dun -tumen betesmark -en -er; bete -t -n;
olla (käydä) -lumella gå i bet (på bete);
beta; gå i vall; ajaa (laskea) -tumelie driva
i vall; släppa ut på bete; käyttää -lumella
beta; låta beta; (paimentaa) valla, -haka
beteshage, -maa betesmark, -maksu
betesavgift. -oikeus2 rätt till bete;
betesrättighet. -palkkio betespremie, -rasite
betes-servitut. -taa* beta; låta* beta. -talous2
betesbruk; (hakamaa—) hagmarksbruk.
-taminen betesgång; betning; mulbete;
metsämaan — brukande av skogsmark till
betning.
laidun tamisjalue betesområde, -kielto
betesförbud. -vahinko (er. mtsh.) betes-,
bet-nings|skada. -vaurio (biol.) betesskada,
laidun|| viljely (s) betesodling, -yhdistys
betesförening,
laih||a (hnk., el.) mager; ~ maa mager
jord; (auhto) karg, torr, ofruktbar
jordmån; (kehno) torftig, -ahko tämligen
(något) mager, -akukkaroinen med mager
börs (pung), -dunta* avmagring, -duttaa*
göra* mager; (mv.) utmagra; (itseään)
banta, -dutus avmagring; (mv.) utmagring;
bantande; bantning, (-parannus [lääk.]
av-magrings-, bantnings|kur.)
laiho (mv.) gröda, säd -en; rukiin —t (den
växande) rågen; vrt. oras.
laih||tua* magra (av); (kuihtua) falla* av;
(maa) utmärglas; -tunnt mager, avfallen;
lopen -tunut avtärd; avmagrad. -tuminen
magrande; avmagring; (maan) ut|armning,
-märgling. -uus2 magerhet,
laikka * 1. (tkn. kiekko) (plan)skiva. 2. ks. seur.
laik||ku* (täplä, m. mtsh.) fläck -en -ar. (-tauti
[mv.] bladfläcksjuka.) -ullinen flammig;
fläckig, -uttaa* göra* flammig (fläckig);
(mtsh.) ruthacka. -uttaminen, -utus
(mtsh.): (maanpinnan—) ruthackning.
lailla (adv.): tällä — på detta sätt; sålunda;
aika (kelpo) — rätt duktigt; (kunnollisesti)
med besked; millä —? på vilket sätt? huru?
koko — betydligt, ansenligt; (verraten)
jämförelsevis, relativt; sillä — så; ks. siten.
laiUi||nen laglig; lagenlig; laga (tpm.); legal;
legitim; -sessa järjestyksessä i laglig (laga)
ordning; ~ syy (este) laga skäl (förfall);
~ perillinen laglig (legitim) arvinge; ehtiä,
tulla -seen ikään (tulla täysivaltaiseksi)
komma till (uppnå) myndig ålder; bli
myndig; —sessa iässä oleva myndig, -sesti
lagligen, lagenligt; i laga ordning; ~ hankittu
(saatu) lagvunnen; lagfången; ~ pätevä
lag-gill; rättsgiltig; — pätevä käännös laggill
översättning; sanomatta itseään — irti
(ilman -sta irtisanomista) utan laga uppsägning;
~ sitova lagligen (rättsligen) bindande
(förpliktande). -staa (antaa lainvoima)
legalisera; lagfölja2; lagfara*; (pätevöittää)
auktorisera; (osoittaa -sesti oikeaksi) legiti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
