Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - latuosasto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lat latuosasto —
-er; (rata) bana; kulkea samaa -a (kuv.)
gå i (följa) samma spår; hiihtää — spåra;
gå upp ett spår; (kuv.) bryta bana;
(raivata tietä) röja (bana) väg; kääntyä
kulkemaan uutta —a taga en ny riktning; slå in på
nya banor, -osasto (sot.) spår|piuton,
-avdelning. -partio spårpatrull,
latuskajjinen flat; platt, -isuus2 flathet,
platthet. -jalka (lättäjalka) plattfot. -jaikainen
plattfotad.
latva (huippu) topp -en -ar; (karsittu) skate
-en -ar; (lehväinen latvus) krona; (joen—)
övre lopp -et; källflöde -t -n; (lähde) källa,
–artisokka (puut., ksv. Gynara scolymus)
kronärtskocka, -in ks. -kasvain, -inen
med . . . topp; (yhd.) -toppad; tuuhea —
med yvig (lummig) krona; tyhjä— (mer.)
slättoppad. -kasvain (mtsh.) toppskott -et -.
-kaulain (mtsh. varsikaulain) stångklave.
-kuiva (kuivalatvainen, mtsh.) topptorr.
-laho toppröta. -lehdet toppblad pl.
»leikkaus toppskär. -lyhty (mer.) topplanterna,
-läpimitta toppdiameter, -maa (joen;
vastak. suistomaa) källområde, -mitta (mtsh.)
toppmått. -oksastus (puut.) toppympning.
-purje toppsegel, -puu toppved. -pää
toppända; (pölkyn) lill-, smal|ända. -pölkky
(mtsh.) toppblock, -silmu (ksv.) spets-,
terminalknopp. -tukki (mtsh.) toppstock,
-tuli (mtsh. metsäpalossa) toppeld, -tähkä
toppax, -verso (puut.) toppskott. -vesistö
källflöden pl; övre delen av ett vattendrag,
latvia (kiel.) lettiska -n. -lainen lettisk,
latvimmainen högst, överst (i toppen
belägen).
latv|joa (av)toppa; hamla; (kirveellä)
topp-hugga*. -onta* toppning; hamling;
topphuggning. -us topp -en -ar; (mtsh., kasvava)
krona; kronverk -et -; (karsittu) skat|e -en
-ar. -usto krontak -et
lauantai lördag -en -ar; (liike ym.) suljetaan
lauantaina klo 15 lördagsstängning kl. 15.
–ilta lördags|afton, -kväll, -nen lördags-,
lördagens (gen.); — lehti lördagens tidning;
lördagstidning, -nnumero lördagsnummer,
-ruoka lördagsmat. L-seura (hist.)
Lördagssällskapet (määr.). -siivous
lördagsstädning,
laudakko* (hylly) hylla,
laudanj kappale, -palanen bräd|bit, -lapp -en
-ar. -pätkä bräd|stump, -lapp.
laudatur (arvos.) (ett) laudatur pl -.
«kirjoitus (yliop.) laudaturs|skrivning, -arbete,
-kurssi laudaturskurs. -työ ks.
-kirjoi-t u s. -ylioppilas laudatursstudent(ska).
laude*! lauteet (saunan—) lav|e -en -ar.
laudoij|ttaa* beslå* (belägga*) med bräder;
(vuorata) bräd|fodra, -beslå*; (mer.)
bordlägga*; (paneelilla) panela. -ttamaton icke
brädfodrad, (mer.) icke bordlagd, -tus
bräd|fodring, -beklädnad; bordläggning;
panel -en -er.
laudus (kal. [iso nuotan] koho) flöte -t -n.
laueta -keaa 1. (syttyä) gå, brinna av;
(räjähtäen —) explodera; (purkautua)
urladda sig; panos -kesi skottet gick (brann;
av); kivääri -kesi geväret brann av; pyssy
ei -ennut bössan klickade; -ennut panos
ett avbrunnet skott; silloin se -kesi (alkoi)
332
laukeaminen
då small det; då brast det lös. 2. (raueta,
herpautua) slakna, slappna, slappas av;
lösas; (asettua) ge sig; (helpottaa) lätta;
into -kesi ivern svalnade; solmu -kesi
(aukeni) knuten gick upp; jännitys -kesi
spänningen lättade, avtog; kielenkantimet
-kesi-vat tungans band löstes; mielenkiinto -keaa
intresset svalnar, avtar.
1. lauha (ksv. Deschampsia) tåtel -n.
2. lauh||a (a.) mild; blid; ljum; (pehmeä)
len; (taipuisa, hillitty) spak; vek. -asti milt;
blitt; ljumt; lent; vekt; späkt, -de vesi
(hkn.) kyl-, kondens(erings)|vatten;
kondensat -et. (-pumppu kondensatpump.)
-dutin* 1. (jäähdytin) kylare. 2. (hkn.)
kondensor; (shk.) kondensator, -duttaa*
1. (lepyttää) blidka; (lieventää) mildra;
förmildra; (tyynnyttää) lugna; stilla;
(ehkäistä) stävja; — jnk viha(a) dämpa (stilla)
ngns vrede; — jnk mieltä blidka (lugna) ngn;
~ jnk intoa stilla (dämpa, avkyla, stävja)
ngns iver. 2. (kon., tkn. jäähdyttää)
avkyla2; (sopivan lämpöiseksi) temperera;
(tkn.) kondensera, -duttaja (tkn.) ks.
-d u t i n. -duttaminen blidkande;
mildrande; ks. lauhduttaa 1. -dutus (tkn.)
konden|sation, -sering. (-koje kondensator.)
-emmin vrt. 1 a u h a s t i. -entaa * ks.
lauhduttaa, -eta* ks. lauhtua.
lauhkea mild; blid; (säyseä) spak; vrt.
lauha; ~ ilmasto tempererat klimat; ~
vyöhyke den tempererade zonen, -keasti
milt; blitt; vrt. lauhkea, -keus2 mildhet;
blidhet; vrt. lauhuus, -tu|a* 1. (leppyä)
blidkas; (hilliintyä) bli spak; spakna;
(asettua) lägga* sig; hän ön jo -nut han har
redan blivit blidkad (har blidkats, veknat,
blivit spak, spaknat, lugnat sig); viha -u
vreden lägger sig; hänen mielensä -i hans
sinne veknade; han blev blidare (mildare)
stämd; han lugnade sig. 2. (ilma, lauheta) bli
blid (-are); bli mildare, mildras; (jäähtyä)
avkylas2; bli avkyld; svalna; (tyyntyä)
lugna sig; mojna (av); bedarra; (vähetä)
avtaga*; myrsky -u stormen lägger sig
(bedarrar); pakkanen -u (helpottaa) kölden slår
(ger med) sig; ilma -u vädret blir mildare
(blidare); into -u ivern avtar (svalnar),
-tu-minen mildring, avkylning; mojnande;
avtagande; (laimeneminen) avmattning; vrt.
lauhtua, -uus2 mildhet; blidhet; ljumhet;
lenhet; vekhet; spakhet; vrt. 1 a u h a.
laukai seminen av]fyrning, -skjutande;
avlossande. -sta (pyssy) avskjuta*, avfyra
(ett gevär); avlossa (panos ett skott); fyra
av; ge* fyr (eld); silloin hän -si då tryckte
(fyrade) han av, då gav han fyr (eld); vrt.
laukoa; ~ jännitys (kuv.) lätta upp
spänningen. -su (ampuma) skott -et -; vrt.
laukaiseminen. (-aika av|fyrnings,
-skjutningstid. -alusta [raketiii] avfyrningsramp.)
laukata* galoppera; (loikkia) skutta; vrt.
laukka.
laukaus skott -et -; (pamaus) smäll -en -ar;
ampua — avskjuta (avlossa) ett skott,
-sarja skottserie. - tenvaihto skottväxling.
lauke||amaton som inte brinner av; ~ panos
klick(skott). -aminen urladdning;
(räjähtä-minen)explosion; jännityksen — avspänning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
