Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon gick: han följde henne än,
Tills vid en lind på stranden
Hon drog en suck; han märkte den,
Och henne tog vid handen.
«Säg, har du ej en utvald vän,
(Hans hjerta flög allt mera)
Som var det eller är det än?
O! sig mig hvilketdera?»
«En har jag ägt i späda da’r,
En vän, och ingen annan.
Som granngårdsbarn, i lek ett par,
Vi växte för hvarannan.
Men engång, då vi sutto här,
Han såg en fåglaskara,
Vid sommarns slut, till andra skär
Högt öfver molnen fara.
O! skrek han, och stod upp på tå,
Och sträckte sig från stranden:
O! den som finge flyga så,
Dit bort om himlaranden!
En afton kom han, klädd så bjert
I sjömansdrägt, från hamnen,
Så rask och fri och lång och smärt,
Och flög mig rörd i famnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
