Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljuset och vattnet, eller geniets ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kände igen Cytherea, ty skönheten utan ett tecken
Tecknar sig sjelf. Förtjust möttes det saliga par,
Han, som af ljuset var kommen, och hon, som stigit ur
vattnet.
Vattnet och ljuset så skönt fånga och famna hvaran´n.
Vatten och ljus upplifva naturen. Vattnet, i jordens
Svällande ådror en puls, sträfvar åt höjden likväl.
Ljuset der ofvan är kallt, här nere det värmer och fostrar,
Spelar i färger och skönt strålar åt rymden igen.
Hvad bekläder vår jord med grönska och blommor och frukter?
Vattnet, till skyarna lyft; ljuset, med stoftet förent.
Dödlige! se, sin stora myster i de tvenne symboler
Skapelsen röjer. O! gå, låt dig invigas den.
Kasta dig ner i en rinnande flod, som värmes af solen:
Känn dig renad och känn lifvet, som strömmar ur skyn.
Låt ock ditt hjerta bli rent, din ande förnyas från höjden:
Så med anande fröjd tar du det eviga fatt.
O! det nalkas ej blott ditt hjerta med heliga känslor:
Se för ditt öga jemväl glimtar en stråle deraf,
Glimtar ur allt hvad du ser mest skönt; och de skönaste
syner
Både på himmel och jord äro blott vatten och ljus.
Morgonens skyar af guld, regnbågen och aftonens purpur,
Bäckens silfver och sjöns blånande sal af kristall;
Perlan i rosens barm och rosen sjelf och den rosen,
Som än hvit, än röd, spricker på oskuldens kind;
Äfven dess ögons rena azur och den högre, som höljer
Stjernornas präktiga bo, — äro blott vatten och ljus.
Hvarför är liljan så skön? För det hon suger ur ethern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
