Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidens filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
.4.
Men om mitt timglas vänds, för att ånyo rinna? -
Du ler. Men hur du ler, är det en fråga dock
Af sinligheten sjelf, som ryser att försvinna,
Och griper anden fatt, med rop om hjelp af L o ek e.
Ja, ädle L o ek e, ej du så ondt med anden mentc:
Fast fattig kommen hit, han skulle riktas här
Af trogna sinnens flit och hvad han sjelf förtjente,
Och bort om hafvet gå att bli en millionär.
Men hur han i ditt namn bemöts! om du det sporde!
An får han i sitt hus ej sjelf det minsta rå;
An görs han till en bild, lik den Pygmalion gjorde;
Än till en maimequin, att hänga kläder på.
Då vill jag heldre fly till dig, o Leibnitz, åter,
Och din Platonska dröm. - Men hvem är du, som står
Der gent emot Voltaire och vid hans löjen gråter,
Att men’skan - meri’ska blef, ej vild i skogen går?
Gråt, att du henne ser till djur från men’ska falla,
Och att hon intet vet af allt hvad hon förnam.
Men tyst! hvad nya rop jag hör omkring mig skälla,
Att sanningen till slut står obeslöjad fram!
EN HÖST IFRÅN TYSKLAND.
Allt, hvad du sett och hört och tänkt, betyder föga,
Ja, intet, om du ej förstår dess möjlighet.
Här upplöst, skal för skal, du ser vår kunskaps öga:
Allt, sjelfva ljuset, föds blott af och inom det.
A.
Hvad hör jag? N e w t öns verld och Roms och Greklands
minnen,
Franzéns Dikter. II. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
