Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Och är välkommen i de bästa hus. På Ekeberg jag var så
väl hos barnen Som frun välkommen. Sjelf med egen
hand - Hvad tycks! - Fru Ebba vägde åt mig garncn Och
mätte duken ifrån rand till rand. Den sista, som jag
bar dit, var den största Och raraste till mönster som
till dräll. «Din man», sad’ hennes nåd, «är riktigt
snäll». Men bäst jag satt der, jag begynte törsta. Nu
stod på bordet, sorn det alltid plä’r I rika hus,
der god välfägnad är, En silfverkanna, stundom äfven
flera, Med öl och mjöd och kirsedrarik, med mera. I
denna var det mjöd, rätt starkt och godt. Ett ögonkast
på sned jag smog dit blott. Vips springer Gretchen och
med sina nätta, Små händer tar deri, fast den är helt
full, En rar kredenz, med blommor utaf gull På blanka
Silfret! Ja, den dugt att sätta, Försäkrar jag,
på sjelfva kungens bord. Den lilla fröken bar den med
ett ord Till mig och sad’: «sitt inte torr i munnen l»
Just så för Hagar engeln viste brunnen. Det står i
Bibeln: jag har läst deri, Se’n den blef svensk och
är för alla fri. Pris ske vår kung för det och mycket
annat! Ja, Herre Gud! hvar skulle det väl stannat
Med all deri jemmern i tyrannens tid, Om Gustaf ej
trädt fram till Herrans strid Med Herrans svärd,
och Herrans råd i sinnet, Franzéns Dikter, IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
