Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Sjette sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Och tog en fröken mera skön och ung. Det sägs likväl
att i en annan åter Förälskad nu, han för sin nya
smak Den förra utan krus halshugga låter, Dock lagligt
det förstås, för någon sak.»
Nu fram till riddarn jägarhustrun trädde Och såg på
honom, tigande, en stund, Med sådan min, som honom
mer försmådde Än något skymfligt ord från hennes
mund.
«Ni,» brast hon ut: «eu sten ni kunde reta,
Herr Michel Svenske: Danske bör ni heta.
Det var ej såsom svensk ni fick den ked
Yid Chris ti er n s kröning, som ni yfves med.
Jag vet nog, hur ni kröp för den fördömda
Holländska häxan, som i satans garn
Sjelf ledde in sitt eget arma barn.
För Isabella, den så skamligt glömda,
Den englalika hennes majestät,
Om hon än dånat, ni ej gått ett fjät;
Men nös blott Sigbrit, hvad ni fram er trängde
Med krokig rygg och ropte: hjelpe Gud!
Som i det hofvets tid med hemligt bud
Ni sprang och i de högas svans er hängde:
Så i det nyas trappor opp och ner
Ni springer nu, fast det ej båtar er,
Och derför talar ni så der på baken.
Om ormen teg, den vore värre än:
Nu vid dess hväsning vet man sky för den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
