Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Sjette sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILS
Af mer än ömkan syntes lian betagen, Då i det
ögonblick, han hennes arm Omkring sin hals och hennes
fulla barm Emot sitt hjerta med förtjusning kände; Han
såg den gamle, som ej sjelf blott var Det största
prof af mennisko-elände, Men stod ett vittne der ifrån
de da’r. Då samma jemmer delades af alla, Då hela
riket hotade att falla. Hvad ögonblick i denna glada
krets Omkring de stolta tu på lyckans spets! Ett par
minuter denna ställning dröjde: Till hälften sittande
på sadeln än, Margreta tryckte sig emot sin vän, I det
hon hufvudet tillbaka böjde Och ängsligt såg på honom,
medan han Och den hon räddes sågo på hvarann. Dervid
den gamle ur sin vilda stirring Uppklarna tycktes,
och ej mer förvirring, Blott sorg och ångest röjde
i sin blick, Som lik en pil i Gustafs hjerta gick,
Och alla gamla sår ref opp derinne Med den förflutna
sorgetidens minne. Församlingen stod häpen, tyst och
rörd, Till dess den galne blifvit undanförd; Hvarpå
de kungliga i rummen trädde, Och än ur fönstren med
sin åsyn gladde.
Nu om den gamle sinnessvage man I hopen blefvo många
frågor gjorda;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
