Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Åttonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Margreta stöttes af mitt bud, hvem vet? Det var af
mig en obetänksamhet! Är denna fjolla skickad att
mig löna? Kanske också för att med visshet röna, Om
det är jag? Och som en fullmakt blott Uppå sitt
budskap hon det gröna fått? Låt se!»
Nu drog han opp ur venstra fickan Ett «sägarverk.»
Det hette fordom så, Och sågs i Sverge första gången
då.
«Kors! hvad är detta? Låt mig se!» så flickan,
I det hon tog det, storögd ropte ut.
«Ett sådant ting jag aldrig sett förut!
Ack! jag förstår det nu! - Det visar stunden,
Då tvenne kära se hvarann, i lunden.
Har du det gröna här? Låt oss se till,
Om mitt dermed tillsammans passa vill!
Fullkomligt, ser du! Kan du nu bestrida
Att du är Janne? Ställ dig vid min sida
Med hand i hand. Så kanna vi också,
Som detta klippta blad, bli ett af två.»
Vid sidan först hon leende sig ställer,
Se’n midt för honom, och med rodnad slår
Två englaögon opp, men straxt dem fäller,
I skygd af långa svarta ögonhår.
Det var M ar gr e ta s blick. Nu, hur förvånad!
Också i dragen han en likhet ser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
