Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Nionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
NIONDE SÅNGEN.
JM u några cla’r vi flytta oss tillbaka, Att i
Alvastra se hvad verkan der .Det budet gör, att
Svante fången är. Skall det hos kungen ej ånyo skaka
Den lit han sätter till den trognes dygd, Som växt
och knoppats i hans kärleks skygd? Det nya ryktet,
att med upprorsbandet Han sig förent, att han till
fosterlandet, I råd med Meyer, endast derför for,
Har det väl stannat blott i klosterdalen, Har det
ej stigit upp i kungasalen? Dock fadershjertat på
hans oskuld tror, Och mot det vittnesbörd, en Brahe
fäller, Ej skrikets röst, ur tusen munnar spord, Mer
än förtalets hemligt smygda ord Hos sådant manligt,
kungligt sinne gäller.
Bekymrad mellertid är Brahe än
Om Svantes frihet. Straxt sitt hopp om den
Han sagt sin morbror, som att Sturen skilja
Från de försvurna är ej mindre mån.
«Res,» säger han, «och att min fosterson
Ej deras verktyg blefve mot sin vilja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
