Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Tionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.208
Tills honom kungligt svar på brefvet gifs, Ett svar
som med hans blod af bödeln skrifs. Men det kan
kungen sjelf bekomma illa: En Thure Jönsson torde
finnas än, Och under kåpan göms här tyst och stilla
En Brask, som framstår i sin tid igen.»
Jöns, fast han icke låts förstå hans smicker, Dock
honom bjuder af det vin han dricker; Och se’n han
klostrets hvarje vrå besett, (Ty sträng hans tillsyn
var på alla ställen) Och rik välsignelse för intet
gett, Han reser dä’n, då dagen möts af qvällen,
För att på Susenborg, en buden gäst, Tillbringa tiden
före Ombergs fest.
Hur Michel tungan vänder, får han rida På en af
bispens hästar vid hans sida, Och derifrån han nyss
så snöpligt kom, Dit nu så stolt och ståtlig vända om,
Och der, som på en vunnen ort, sig lägra. ((Nu, tänker
han, kan Roos rnig ej ett ord I laget, mer än säte
vid sitt bord Och i sin långa sal en bädd, förvägra.»
Ho o s gick rnot bispen ända till sin port, Och, hvad
han ej för kungen skulle gjort, Stolt som han var,
det gjorde han för presten: Höll i hans fotsteg då
han steg af hästen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
