Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Tolfte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tänk om nu äfven sådant kom i fråga? Dä borde
knappt till Omberg vi oss väga.»
Dit foro de likväl vid nytänd dag, Se’n af
prinsessans än ej störda drag De tagit afsked
inom tempelmuren, I livars förvar den döda nu var
buren. Tills hela hofvet hennes hädanfärd Begär med
ståt, en kungadotter värd. En vagn blef förspänd,
icke lik det mönster Som Axel hemfört, ej med tak
och fönster, Dock efter tidens enkla sed förnäm,
Och för de tvenne vännerna beqväm.
«Ser du de hus, der stå så tvillingslika,
Der gatan slutar sig vid hamnens torg,
Med utsigt öfver sjön ät Susenborg.
Gif akt på dem, förr’n vi om hörnet vika!»
Sophia sade. «Dem att tacka har,
Näst Gud och Gustaf, ett förträffligt par,
Att det förents till sällhet för hvarandra.»
«Ej nog att skjuta, som de flesta andra,
Sin Öfra våning ut, de nalkas än
Med en altan, som springer fram om den,
Sä sirligt snickrad för att föreställa
Ett litet fartyg med sin köl, och der
En fågels bild, som för en grips skall gälla,
Och med en mast som stadens fana bär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
