Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Tjugonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
«Meri fastän korsad, är min plan ej bruten: Grip vid
min ätt jag ser ined nöje knuten. Så i förstånd som
börd är han en man Min franka värd. Jag skulle åt
hvarann Dem sjelf bestämt, om jag ej trott mig böra
Främst hedra Svante och hans lycka göra. Nu blir ock
denne genom Marthas hand Fäst vid mitt hus ined lika
dyra band.»
«Kom, ädle svåger!» sade han, och räckte
Sin hand åt Sturen, som hans stämma väckte
Ur sorgens dröm, hvari han borta var.
«M ar gr e t as förbön allt försonat har.
Kom, längese’n är middagsstunden inne.»
Han gick med sin gemål, då han det sagt, Och drömde
ej hvad han i Svantes sinne För qval och strid med
ordet «svåger» lagt.
Hur grymt ånyo var den arme slageri,
Ånyo af en qvinnas flärd bedragen!
«Brigitta älskar Birger, är hans brud:
Och mig, behagsjuk, fånga vill! -. o Gud!
Hvem skall jag tro, när blott ett spel var detta
Naiva väsen, detta fria, lätta,
Okonstlade, ett barn så lika skick;
När blott en larf var denna öppna, rena
Och glada uppsyn, denna lika lena
Som qvicka, i sin skälmskhet hulda blick:
En blick, der själen syntes naken sitta!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
