Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Tjugonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Ack! den mig priset, som Brigitta, räckte, Ar ju
densamma som min kärlek väckte.»
Till Märtha sjelf stod på hans läppar fram En fråga
re’n; men återhölls af skam. Se’n han för henne
har bekant sin låga, Han rodna bör, att, hur hon
heter, fråga.
Tag undan Svante och vid denna fest
Ej fins ett bröst der glädjen ej är gäst.
På nytt derute springer ölkaskaden
Ur ett ofantligt, outtömligt kar,
Och ned för berget, delt i floder, far.
Men mången grupp från landet och från staden
Ur egen korg i gräset gör sitt mål,
Ur egen flaska dricker brudens skål;
Eör hvilken äfven de, som intet smaka,
Med glada hjertan svänga o in sin hatt,
Och ropa: «Lefve länge sällt och gladt
Vår store konung med sin hulda maka!»
För blotta nöjet att dem spisa se A7ill mången
fasta, ville mången ge Ett sjelfmant offer till
den rika skatten, Som kungataffel n bär från land
och vatten. Så tänker hon, om läsarn henne mins,
Eran Söderköping. Erland hållit ordet Och henne
skaffat plats så nära bordet, Att hon kan syna hvarje
rätt der lins.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
