Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Sjunde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Allt hvad det äger åt, de hvita lemna. Sjelft
nöjdt med smulor af kassava-bröd, Som det af
manjoks vilda rötter bakar, Det bär till dem,
i dagligt öfverflöd, Kaniner, dufvor, allt hvad
bäst dem smakar; Oeh ser - en underbar, en helig
syn! Hur dessa höga främmande från skyn Uppsluka
jordisk spis, hur till sin föda En hvit behöfver mer,
ii u tio röda.
Tvä jordens skatter nu inan känna lär:
Majs, som bevittnar lifvets fullhet här,
Med korn, som bönor, ax, som drufvor, stora;
Och hvad Europa ville minst förlora,
Af hvad Columbi verld åt henne skänkt:
Mer vardt, än allt det guld i Spanien blänkt
Och gömts i Holland; för hvars skull allena
Kring jordens krets hans upptäckt prisas ma,
Hans namn välsignas i den lägsta vrå.
Ja, hungcrs-år och allt hvad de förena
Af fasor och af plågor i ett land
Har det förvist också från Beltens strand.
Ej bark der mer är odlarns bittra föda,
Ej landsvägshjon af hunger falla döda.
Af egen jord, af samma jord, som jern
Dig ger, o Sverige, till din frihets värn,
Sig nära dina barn, sjelfständigt trygga,
Och längst i skogen nya hyddor bygga :
Pris ske den ringa rot, Columbus fann!
Deri en vård, som, blygsamt gömd i jorden,
Dock aldrig grusas, aldrig störtas kan,
Hans minne har i södern, som i norden.
Han sjelf dock ej förstod, hvad fynd han gjort:
Först efter sekler nian dess vigt försport.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
