Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Åttonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Med uniform. En gränsvakt! - Styrman, opp
Med hvita flaggan! Du, Mendez, tag båten
Och far i land. Se här min konungs bref,
Som äfven Isabella underskref,
Till Stor-Chan. Visa det. Dermed belåten,
Som vittnesbörd, att ej vi äro här
Som fiender, officeren säkert är.»
«Väl rödt!» vid detta rop från styrmans-thronen,
Som bröt de tio årors jemna takt,
Har slupen knappt vid strandens häll sig lagt,
Förrän från fältet hela bataljonen
Med röda vingar far i luften opp.
Se’n har detsamma händt med många andra,
Att de på afstånd trott sig se en tropp
I dessa fåglar, som i kärren vandra,
Ilad vis, med höga ben, oeh sträcka ut
Sin långa hals oeh näbb, liksom ett spjut.
Flamingo heta de, och i det gröna
Af eri sa van na lysa såsom snön,
Af qvällen purprad. Dock för dem på sjön
De nu på molnen synas än mera sköna.
Till Asiens lefnadssätt och samhällsskick Fanns intet
tecken, då i land man gick: Fast desse vildar större
omsorg röjde Att ordna, städa, pryda sina bon, Och
icke blott i husgeråd och don, Men bildverk, till
en grad af konst sig höjde, Hvaraf Columbus slöt,
att längre fram Allt flera spår af Indisk hyfsning
funnes. Men när han se’n af landets folk förnam,
Att större ljus, om hvad han sökte, vunnes Blott
genom vidsträckt färd, längs eller in I hvad han
fast land tror, beslöt han stanna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
