Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Tolfte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«l)ct bröd, som jord och himmel er förläna
. Af helvetet förtrollas. Ye er! Ve! Ack!
kunden .) hvad bröd den Gud, vi tjena IM
en gäng Gud och inenska, oss vill ge; Bröd,
som välsignas af det kärleksordet, Han talte,
natten för sin bittra död; Bröd, som han sjelf,
nedstigande; på bordet , (jer himmelsk styrka af
ett lifsens bröd. Förut likväl ej från er kropp
allena Den hedna styggelsen J masten tvä’: Guds
Andas kraft i dopets bad skall reua Från mörker,
skrock och synd er själ också.»
Nu genast kristnas ville, dertill värdig, Gvanebo,
kungens son, hvars öppna själ Förut re’n ordet lärt
och fattat väl. Och Boyle stod med helga skålen färdig
; Men af Columbus endast dopet fä Gvanebo ville och
lät munken gä. Deröfver denne nu ej dolde harmen:
Nu för Columbus sjelf, med heligt sken lian kunde
hölja ormen, som ur barmen Frarnsmög sig, der så
länge fostrad re n,
Ån värre ormar vid de hjertan lågo,
Som jäste upp hos Butiernas kast,
Då de med folkets blinda vantro sågo
Sin makt och ära luta ner med hast.
När amiralen far och, som de mena,
For bort de åskdon, vid kapellet stå,
I hvilka all hans kraft består allena ,
De ärna bilden der i stycken slå.
«Eu qvinna och ett barn! hvem vill dem dyrka^
Som känner sig en man? Och hvad forma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
