Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anakaona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon fick, och Hög* en fridens engel opp. Och begges
händer tog och dem förente.
Nu fann Ojeda, att hon ej med våld Var bortförd,
ej till en slafvinna såld. Nu äfven prinsen, som att
ädelmodet Hos riddarn verkligt är, ej tviflar mer,
Omfamnar honom, trots det kristna blodet: Och om sin
resa hit upplysning ger.
«Min thron beröfvad, hoppades jag finna
Inom mitt hus åtminstone den frid,
Jag ej som kung förmått, med all min strid
Mot utländskt våld och inhemsk tvedrägt, vinna.
Men samma mor, som i min oskulds dar
Mig svärdet räckte mot min egen far,
Nu ej blott sjelf med hårdhet från sig stötte
Sin, till ett straff för henne, fallna son,
Men gjorde ock, att min gemål med hån
Den utan krona återkomna mötte.
På hafvets andra strand, i fadrens bygd,
Beslöto de, för sig, att söka skygd.
Jag tänkte följa dem, men hölls tillbaka
Af sårad ömhet. Hvad utaf en mor
Jag tyst fördrog, förlät jag ej en maka:
Med krossadt hjerta jag ifrån dem for.
Och då i samma ögonblick jag sporde
Columbi rustning till sin långa färd,
Så föll mig in, att i en okänd verld
Min fallna höghet jag fördölja borde.
Men att en afsatt konungs snöda lott
Ej blefve mål för sjömäns grofva spott,
Jag en förklädning tog. Och en gång tagen,
Mitt högmod den behöll till sista dagen:
Då jag försvann i en elysisk hamn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
